Förändring och kontinuitet i finländska universitetsstuderandes livsåskådningar

Många unga vuxna idag, till exempel universitetsstuderanden, upplever att de varken är ungdomar eller helt vuxna.  Hur ser deras livsåskådningar ut idag? I vilken mån präglas de av att experimentera och växla mellan olika synsätt, frågar sig Karoliina Dahl, doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi.

Unga vuxnas liv har blivit ett betydande forskningsområde under 2000-talet. En del forskare menar att vägen in i vuxenlivet ser annorlunda ut idag än tidigare. Istället för att gå direkt från ungdom till vuxenliv går många igenom en mellanperiod som kallas emerging adulthood, på svenska blivande vuxna. Blivande vuxna är oftast personer i åldern 18–25 år, och har bland annat gemensamt att de inte längre upplever sig som ungdomar, men inte heller som fullt vuxna. Perioden präglas av förändringar, experimenterande och omväxling i studier, arbete och kärlek, men också i livsåskådningar.

Frågor om hur unga eller blivande vuxna ser på världen och vad som är meningsfullt för dem i livet var fokus för Åbo Akademis internationella projekt Young Adults and Religion in a Global Perspective (YARG) som pågick 2015–2018­. Min forskning kring kontinuitet och förändring i finländska universitetsstuderandes livsåskådningar har sin grund i YARG-projektet.

Metoden Faith Q-Sort går ut på att ta ställning till olika påståenden om tro, världsbilder och livsåskådningar. Foto: Karoliina Dahl.

Rationalister, troende och pluralister

Inom YARG-projektet intervjuades 50 unga universitetsstuderanden från olika universitetsstäder i Finland. En relativt ny metod som heter Faith Q-Sort (FQS) användes i samband med intervjuerna. FQS består av 101 påståenden som handlar om tro, världsbilder och livsåskådningar, till exempel ’Tilltalas av paradoxer och mysterier’, ’Känner sig säker på att nå evig frälsning’ och ’Tror på något sätt, men anser sig inte vara religiös’. Påståendena sorteras enligt hur väl de passar den unga och när resultaten förs samman och analyseras kan man identifiera gemensamma typer.

De 50 FQS-sorteringarna resulterade i tre livsåskådningstyper: en religiös, en sekulär och en andlig livsåskådningstyp. Den här indelningen är bekant från det religionsvetenskapliga fältet, men de nyanser och särdrag som hittades med hjälp av FQS avslöjar mer än de traditionella benämningarna. De tre livsåskådningstyperna var alla nästan lika stora och varje typ innehöll 11 till 14 deltagare. Alla svarande förenades av att de trodde på respekt och valfrihet i frågor om tro men de skilde sig också åt på flera punkter.

Den första livsåskådningstypen kan kallas för ”trygg rationalist”. Den trygga rationalisten tror på vetenskap, anser att man kan vara djupt moralisk utan att vara religiös, och ser religion som en illusion som uppstått ur människans rädslor och önskningar. Hen umgås mest med dem som tänker lika. De flesta trygga rationalister var medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan även om det inte hade en synlig eller praktisk betydelse i deras liv. Några hade skrivit ut sig ur kyrkan. En del kallade sig ateister, agnostiker eller både och. Andra valde andra termer såsom vetenskapstroende eller ville inte använda en benämning överhuvudtaget.

Den andra typen, ”övertygad och aktiv troende”, består av unga som är bidragande medlemmar i en religiös eller andlig gemenskap och som anser att religiositet eller andlighet är centralt för den de är. Den personliga relationen till det gudomliga är viktig och därför känner hen också sig skyddad och vägledd av det gudomliga. De flesta inom den här livåskådningstypen hörde till någon kristen församling. En tillhörde Krishna-rörelsen och en annan Suomenusko, en form av nypaganism som uppskattar de gamla finska folktraditionerna och livet i enlighet med naturens gång. Flera var negativa till termen religiös, istället betonade de betydelsen av tro i sina liv och i sin vardag.

Den tredje typen kan kallas ”emotionellt motiverad pluralist”. Hen berörs djupt av andras lidande och arbetar aktivt för att göra världen till en bättre plats, dock mera på det personliga än på det samhälleliga planet. Hen är öppen för andlighet, tänker på det ultimata som en livskraft eller en kreativ energi, och ser en högre verklighet som ett djupt mysterium som kan antydas men aldrig helt förstås. Öppenheten leder också till att hen inte vill följa religiösa regler eller praktiker. De flesta emotionellt motiverade pluralister hörde till den evangelisk-lutherska kyrkan, två hade lämnat kyrkan och en var medlem i den ortodoxa kyrkan. Deras andlighet kunde ofta knytas an till deras intressen, såsom vandring i naturen eller yoga.

Man sorterar korten enligt hur man anser att de beskriver en själv. Foto: Karoliina Dahl.

Vad är förändring och vad är kontinuitet?

De flesta blivande vuxna som deltog i projektet upplevde mera kontinuitet än förändring i sina livsåskådningar. Även om det skett förändringar talade de hellre om sina livsåskådningar i termer av kontinuitet. En trygg rationalist kunde till exempel berätta att hen hade växt upp i en nominellt kristen familj där man av vana upprätthöll vissa kristna seder, såsom kvällsbön. Även om den trygga rationalisten inte längre ber, anser hen inte att det har skett en förändring i hens livsåskådning. Eftersom hen har ifrågasatt de kristna sederna sedan liten representerar denna inställning kontinuitet och trygghet.

En övertygad och aktivt troende kunde å sin sida uppleva att hen fötts på nytt till en levande kristen tro. Även om det har skett en betydelsefull förstärkning i tron upplever den aktiva troende ändå att tron är den samma som förr. Kontinuiteten baserar sig i det här fallet på känslan av tillit till att tron, innerst inne, alltid funnits i livet. För en emotionellt motiverad pluralist kunde experimentlusten vara framträdande, men förändring och experimenterande upplevdes ofta som kontinuerliga delar i livet. Det är öppenhet tillsammans med nyfikenhet som påverkar känslan av kontinuitet i denna livsåskådningstyp.

Visst händer det en hel del i de blivande vuxnas liv: ibland lyckas de och ibland misslyckas de i sina studier, i kärleken och i arbetslivet. Allt det här påverkar också deras livsåskådningar. Oberoende av vad som händer i livet som blivande vuxen, föredrog ändå de flesta att beskriva sina livsåskådningar ur ett kontinuitetsperspektiv. Det här hjälpte dem binda samman karaktärsdrag och livsåskådningar till mera enhetliga upplevelser och tolkningar av vem de är.