Fritänkare och esoteriker som förändrat vårt religiösa landskap

I dagens blogg berättar Julia von Boguslawski, doktorand i religionsvetenskap vid Helsingfors universitet, varför det är värt att forska i hur fritänkare, teosofer och antroposofer organiserade sig i Finland under 1900-talets första decennier. Hon är en av forskarna i det mångvetenskapliga Uuden etsijät -projektet, vars målsättning är att studera esoterismens roll i det religiösa landskapet i Finland 1880–1940.

Esoteria-hanke

Bild: Maria Vasenkari

Jag forskar i hur Finlands första fritänkarförening Studentföreningen Prometheus, Teosofiska Samfundet, och Antroposofiska Sällskapet etablerades här i början av 1900-talet. Jag är inte bara intresserad av hur de organiserades, utan också av vem de tilltalade, och främst varför så många människor intresserade sig för dem just då. Människor från kända kulturpersonligheter som Edith Södergran, eller politiker som Yrjö Kallinen, till vanliga tjänstemän, kontorister och arbetare intresserade sig för esoteriska idéer. Akademiker som Nino Runeberg kunde intressera sig både för fritänkarrörelsen och det esoteriska. Ett annat fascinerande drag med rörelserna är hur transnationella de var till sin karaktär. Finska fritänkare, teosofer och antroposofer, och speciellt de som medverkade i att presentera dessa idéer för den finländska publiken, var delaktiga i breda transsnationella nätverk. De reste och korresponderade med likasinnade runt om världen, främst dock Europa. Min jakt på arkivmaterial har fört mig i deras spår till arkiv i både Finland, Sverige och Schweiz. Åskådningsmässigt var sekelskiftet 1900 en oerhört intressant tid eftersom människor på så bred front sökte efter nya sätt att förstå sin plats i världen.

Då jag till min studiebakgrund är historiker föddes mitt intresse för avhandlingsämnet ur en vilja att veta mer om de här rörelserna som inte fått så mycket uppmärksamhet inom historieforskningen i Finland. Just nu är det ändå riktigt glädjande hur mycket ny forskning som är på kommande. Under mina första år som doktorand kom jag i kontakt med ett nätverk av finska forskare som studerade liknande teman som jag: människors, främst den bildade elitens, intresse för esoteriska rörelser såsom spiritualism, teosofi och antroposofi på 1800-1900-talet. Ur det här nätverket föddes sedan Uuden etsijät -projektet jag idag medverkar i. Tanken med projektet, som finansieras av Kone stiftelse, är att med ett mångvetenskapligt grepp forska i esoteriska rörelsers och idéers roll i Finland kring sekelskiftet 1900. Tack vare projektet kan man nu se fram emot att snart få läsa splitterny forskning som behandlar dessa teman

Projektet är inriktat på intresset för olika esoteriska rörelser, medan jag valt att inkludera också fritänkarna i min avhandling. De utgjorde en viktig del i den offentliga diskussionen om religionens roll i samhället i början av 1900-talet. Nykomlingar på det religiösa fältet som teosofi och antroposofi delade både fritänkarnas kyrkokritik och deras positiva syn på vetenskap. Liksom fritänkarna, förespråkade teosofer och antroposofer på sina sätt också en ”rationell livsåskådning” som de ofta kallade det när de ville framhäva skillnaden mellan den livsåskådning de själv stod för, och kyrkans enligt deras mening bakåtsträvande syn.

20160605_144419

I jakt på arkivmaterial har jag besökt bl.a. det Allmänna antroposofiska sällskapets arkiv i Goetheanum, Schweiz. Bild: Julia von Boguslawski.

Historiska perspektiv på fenomen som fritänkeri, teosofi och antroposofi, är relevanta också för att de på olika sätt påverkat hur dagens samhälle ser ut. Dagens nyandlighet har t.ex. vuxit fram ur tidigare 1800-1900-tals esoterism och dagens kampanjer mot t.ex. religionsundervisning i skolorna har en historia i Prometheus kampanj för att slopa religionsundervisningen i skolorna på 1910-talet. Sedan 1955 har vi också flera Steinerskolor runtom landet. De fungerar som privatskolor som följer den allmänna läroplanen, men planerar undervisningen utgående från Steinerpedagogiska principer, som har sin grund i Rudolf Steiners antroposofiska tänkande.

Det finns med andra ord många samband mellan vad som hände inom det religiösa fältet för hundra år sedan och vad som pågår idag. Just kampanjerna mot religionsundervisningen i skolor är ett intressant exempel i och med att de inte lett till någon förändring. Trots att samhället förändrats åtskilligt på hundra år har den evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande en stark position i vår kultur. Det här är spännande med tanke på hur det åskådningsmässiga utbudet mångfaldigats under åren. Ett av många aktuella teman religionsforskare idag diskuterar, är att religiositeten delvis verkar förändras och allt mer bli något individuellt och privat. I min forskning ser jag tecken på den här förändringen har sina rötter i början av 1900-talet. Dels i kyrkokritiken som riktade sig mot institutionella former av religion i samhället, dels i människors aktiva intresse att själv forma sig en helt egen åskådning av olika ingredienser, till exempel som en kombination av kristna och esoteriska, eller esoteriska och vetenskapliga idéer. Ett alltför nutidsfokuserat perspektiv kan med andra ord ge sken av att olika fenomen är mer unika än de är.

Samtidigt ska man vara försiktig med att dra likheterna för långt – det finns många skillnader mellan 1910- och 2010-talets Finland. Dagens samhälle ser annorlunda ut och många val och frågeställningar individer ställs inför är andra än tidigare. Då t.ex. många stormar i den samhälleliga debatten om religionens roll i samhället på 1910-talet hängde ihop med svårigheterna att inkorporera en vetenskaplig syn på världen med en religiös sådan, är det delvis helt andra frågor som är brännande idag, som t.ex. hur olika åskådningar ska lyckas samexistera på ett harmoniskt sätt. Just för att förstå i vilken mån det skett förändringar och i vilken mån det finns historiska samband är det emellertid viktigt att forska i åskådningsmässiga fenomens historia.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s