Värderingar och värderingsmångfald – utmaningar i samhälle och arbetsliv

Lukuaika: 3 min.

Vad påverkar våra val och vilka följder får våra värderingar för hur vi tacklar förändringar? Johnny Långstedt, doktorand i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, har undersökt värderingar inom företag och reflekterar kring dagens värderingsmångfald och hur förändringar i arbetslivet kan komma att utmana existerande värderingsgrunder.   

Varje dag ställs vi inför en mängd val. Vi måste välja hur vi tar oss till jobbet, vad vi äter till morgonmål, vem vi träffar och vilka uppgifter vi prioriterar på jobbet. Vi väljer våra partners, våra vänner och våra yrken. Många av dessa val ter sig som självklara för oss, andra måste vi överväga noggrannare. På vilken basis gör vi då våra val?

Det är här värderingar kommer in i bilden. Jag utgår i min forskning från den beteendevetenskapliga definitionen enligt vilken värderingar är uttryck för grundläggande behov, t.ex. trygghet och självstyre. Värderingar vägleder många av våra val och de rutiner vi skapar i våra liv. Är naturen en viktig del av ditt liv kanske du tar cykeln till jobbet, sorterar ditt avfall och kanske inte äter köttprodukter varje dag. Varför? För att vi strävar efter att handla i enlighet med våra värderingar. När vi inte följer våra värderingar får vi en obekväm känsla, vi upplever så kallad kognitiv dissonans, en otrevlig upplevelse om motsägelser i våra uppfattningar.

Värderingar som öppenhet och frihet betonas mer av yngre generationer än av äldre eftersom livsvillkoren har förbättrats systematiskt efter andra världskriget (Bild: By davidpereiras via Envato Elements)

Värderingarnas bakgrund

Våra värderingar utvecklas främst under uppväxten som en respons på den omgivning vi växer upp i och de utmaningar vi konfronteras med under vår uppväxt. Vi lär oss att prioritera vissa grundbehov som har tryggat vår framgång i den kontexten. Senare i livet, som vuxen, har värderingar en tendens att bli allt stabilare. Därför har forskare också upptäckt att åldersgrupper har en tendens att betona olika värderingar. Yngre åldersgrupper har en tendens att uppskatta värderingar som tolerans, öppenhet och kreativitet mer än äldre åldersgrupper där trygghet och konformitet betonas. En orsak till det här kan vara att livsvillkoren systematiskt förbättrats för majoriteten sedan andra världskriget. Svält har blivit sällsyntare och livskvaliteten stigit i stora delar av världen. Det har lett till att utomstående inte längre uppfattas som ett hot mot ens egen överlevnad. Samtidigt har urbanisering skapat större individuell frihet. Båda utvecklingsbanorna har skapat förutsättningar för en värdegrund baserad på större öppenhet och tolerans mot det som tidigare ansågs som avvikande.   

Värderingsmångfald

Värderingar reflekterar de utmaningar man har utsatts för i sin ungdom. Det här betyder att det finns skillnader mellan värderingar bland annat beroende på ålder och samhällsskikt samt mellan urbana och rurala populationer. Det här betyder också att vårt land till viss mån präglas av en värderingsdiversitet som i stort rör sig kring värderingar som relaterar till trygghet och konformitet å ena sidan och autonomi å andra sidan.

Ett tydligt samhälleligt tema där värderingsmångfalden avspeglas idag är debatten kring immigration och flyktingar. Forskning visar ett tydligt samband mellan negativa attityder mot immigration och värderingar som trygghet och konformitet.  Däremot finns det en stark koppling mellan positiva attityder mot immigration och värderingar som autonomi och tolerans.  Denna mångfald avspeglas även i hur vi agerar på arbetsplatser och i vilka typer av uppgifter och handlingar vi uppfattar som viktiga och acceptabla på jobbet. Det är inte helt otypiskt att en person vill gå ”by the book” medan en annan gör på sitt eget sätt.

I framtiden är det viktigt att vi kan komplettera teknik och är bekväma med att anamma olika tekniska lösningar (Bild: By dolgachov via Envato Elements)

Förändrat arbete – samma värderingar

I min egen forskning har jag stött på detta fenomen i flera organisationer och speciellt i förhållande till olika typer av förändringssituationer. I de här situationerna försöker man ofta reglera den senare typen, som gör som hen vill, eller aktivera den förre som vill ha tydliga principer. Det här väcker motstånd eftersom man förväntar sig att personen agerar i motsättning mot de grundvärderingar hen uppskattar – ofta mer eller mindre oreflekterat – och då kan anpassningen till förändringen bli svår att hantera.

Detta blir speciellt knepigt eftersom arbetslivet förväntas bli allt mer dynamiskt i takt med att robotik och digitala teknologier kan utföra strukturerade och rutinmässiga arbetsuppgifter. Enligt amerikanska och brittiska forskare förändras de uppgifter som skapar värde för företag och det centrala för människan är att komplettera teknologierna. Det betyder i praktiken att människan utför sociala, kreativa, eller otympliga uppgifter där maskiner inte når samma framgång.  Det här arbetet kräver dock andra färdigheter än rutinmässigt arbete vilket avspeglas i yrkenas värderingsgrund och kan försvåra anpassningen till de förutspådda förändringarna.

Vastaa