Vilken sorts kunskap om religion behöver vi idag för att bättre förstå och hantera de utmaningar som uppstår i samhällen som präglas av komplexitet, mångfald och motstridiga sanningsanspråk? Donnerska institutets föreståndare, docent Ruth Illman sammanfattar två dagar av intensiva diskussioner som nyligen fördes i Åbo i samband med ett internationellt seminarium kring religionsläskunnighet.
Hur ska vi förstå begreppet religionsläskunnighet och vad har det med dagens snabba samhällsförändringar och skarpa motsättningar att göra? Kan vi ta tillvara alla de möjligheter som den ökade mångfalden i våra samhällen medför, eller hakar vi bara upp oss på problemen? De här frågorna dryftades under seminariet ”Religion in Contemporary Society – What do we need to know to manage complexity?” i Åbo förra veckan.
Seminariet ordnades som en del av projektet ”Uskontolukutaito moniarvoisessa yhteiskunnassa” som pågår åren 2019–2020. Projektet utgår från tanken att det i dagens Finland behövs religionsläskunnighet i allt högre grad, d.v.s. kunskap om, förståelse för och lyhördhet inför olika religioner och åskådningars (religiösa såväl som sekulära) skiftande perspektiv. Projektet leds av professor Tuula Sakaranaho (Helsingfors universitet) och finansieras via Finska kulturfondens Argumenta-satsning. Seminariet i Åbo var det andra i en kedja av sju workshops och ordnades av samarbetsparterna Donnerska institutet och Migrationsinstitutet.
Kunskap om religioner är viktigt, men det är inte tillräckligt
Seminariet inleddes med två välbesökta keynote-föreläsningar. Professor Linda Woodhead från Lancaster University talade om religiös förändring och visade med välvalda exempel från Storbritannien hur den etablerade samhällsordningen centrerad kring starka institutioner utmanas och förändras. De traditionella religiösa organisationerna krymper, men det gör också den sekulära sfären, menar hon. Istället är det en mångskiftande miljö av andlighet som tar över där personlig tro och uråldriga praktiker som helande, spådom och änglatro vävs samman i personliga mönster. Det här måste få konsekvenser för lagstiftningen, sade hon, och lyfte fram frågor om makt, legitimitet och inflytande: vem får bestämma vad som är en seriös övertygelse och vad som ska understödas med offentliga medel?
Linda Woodhead (Lancaster University, UK) vastaa yleisön kysymyksiin Sibeliusmuseossa 31.10.2019 (kuva: Anna Kimpimäki)
Professor Paul Bramadat från University of Victoria i Kanada lyfte för sin del fram hur dagens flyttrörelser tvingar oss att omvärdera våra egna grundläggande berättelser om vem vi är som individer och nationer då nya människor med nya, utmanande berättelser kommer till oss. Även Bramadat använde målande exempel från sitt eget samhälle för att belysa hur möten mellan olika religiösa och sekulära världssyner kan leda till oväntade konflikter. Enligt honom är det uppenbart att vi behöver solid, faktabaserad kunskap om religioner för att hantera mångfalden i dagens samhälle. Men det är inte nog: vi behöver också personliga erfarenheter av att möta människor med andra livshållningar, hur de ser på sina liv och vill vara med och bygga upp en gemensam vardag.
Paul Bramadat (University of Victoria, Kanada) luennoi Sibeliusmuseossa 31.10.2019 (kuva: Anna Kimpimäki)
Den första seminariedagen fortsatte på Åbo stadsbibliotek med en öppen paneldiskussion kring temat ”Religion och det finländska samhället – vart är vi på väg?”. Dialogen mellan forskare och samhället är en viktig del av projektet kring religionsläskunnighet, och därför engagerades också de lokala religiösa samfunden: biskopen Kaarlo Kalliala från Åbo ärkestift, förmannen Aharon Tähtinen från Judiska församlingen i Åbo, professor Terhi Utriainen från Åbo universitet, läraren i islam Zahra al-Take och viceordföranden Ari Vuokko från Finlands vietnamesiska buddhisters samfund. Den livliga diskussionen följdes på plats av många åbobor som ställde frågor framför allt om utmaningarna i skolan idag, om rasism och fake news.
Yleisöpaneeli ”Uskonto ja suomalainen yhteiskunta – mihin olemme menossa?” Turun kaupunginkirjastossa 31.10.2019 (vasemmalta): Zahra al-Take, Aharon Tähtinen, Ari Vuokko, Terhi Utriainen, Kaarlo Kalliala. (kuva: Anna Kimpimäki)
Seminariets andra dag bestod av ett rundabordsseminarium där ett tjugotal forskare inom religion, pedagogik, teologi och migration tillsammans dryftade begreppet religionsläskunnighet och dess betydelse för forskningen. Samtalet var intensivt, både kritiskt och konstruktivt, och utmynnade snarast i slutsatsen att vi behöver fortsätta diskussionen.
Pyöreänpöydän keskustelu Donner-instituutissa 1.11.2019 (vasemmalta): Ruth Illman (Donner-instituutti), Teemu Pauha, Titus Hjelm ja Tuula Sakaranaho (Helsingin yliopisto), sekä Linda Woodhead (Lancaster University) (kuva: Björn Dahla)
Begreppet läskunnighet är kanske klumpigt och tunt som vetenskaplig analyskategori, men i dialogen med det bredare samhället är det synnerligen användbart. Den som är läskunnig har dels en uppsättning kognitiva färdigheter som gör att hen kan knäcka läskoden och skaffa sig kunskap. Men begreppet implicerar också en djupare förståelse: att kunna greppa helheter, ta till sig olika argument, se samband, motstridigheter, sätta sig in i en annan människas tankar och känslor. Inom forskningen talar vi idag ofta om wicked problems: samhällsutmaningar som är så stora och omfattande att de är svåra att alls närma sig. T.ex. ekologiska utmaningar påverkas av frågor om jämställdhet, rättvisa, mänskliga rättigheter, uttrycksfrihet, migration, säkerhet, lagstiftning, global ekonomi – och i allra högsta grad även religion. Paradoxalt nog verkar det som om religionens roll både minskar och ökar samtidigt i det sekulära samhället och då är mångsidig religionsläskunnighet en viktig trumf på handen.
Uskontolukutaito moniarvoisessa yhteiskunnassa-projektin sivut: https://katsomukset.fi/argumenta/
Johanna Konttorin blogikirjoitus uskontolukutaidosta: https://katsomukset.fi/2019/04/25/mika-ihmeen-uskontolukutaito/