Vilka beröringspunkter finns det mellan religion och menstruation och varför är det viktigt att forska i det här? Sara Högberg är doktorand i praktisk teologi och undersöker levda erfarenheter av menstruationscykeln hos kvinnor med en protestantiskt kristen bakgrund i Svenskfinland.
I vardagsspråket talar vi om att ha mens och att ha en tro, som om mens och religion enkelt gick att separera från det övriga livet. Tro och mens är snarare något som levs, intrasslade i varandra och alla andra erfarenheter och föreställningar som utgör hela den komplicerade levda verkligheten. De levs i en särskild kropp, på en särskild plats, i en särskild kultur.
Menstruationscykeln är en biologisk process av hormonförändringar som förbereder kroppen på en graviditet. Kvalitativa studier inom den ständigt ökande menstruationsforskningen visar att de som menstruerar upplever att menstruationscykeln påverkar det levda livet – fysiskt och psykiskt mående, dagliga aktiviteter och sociala relationer – om än på varierande sätt och i olika hög grad.
Religion som en levd företeelse har redan utforskats grundligt inom religionsvetenskapen och folkloristiken. Enligt den befintliga forskningen är kroppslighet, känslor och vardagens sammanhang viktiga för att förstå en individs religiositet. Individen lever hela tiden sin religion i relation till sitt kulturella sammanhang.
Om både religion och menstruation är levda företeelser som är förankrade i vardagen, blir en naturlig fråga på vilka sätt dessa två livsområden hänger samman i det levda livet? Vad innebär det rent konkret att leva ett kristet vardagsliv med en menstruationscykel? Vilka frågor blir aktuella? Hur tolkar en kristen sina menstruationserfarenheter?
Bland annat dessa frågor söker jag svar på genom att utforska hur vardagslivet som troende kristen med mens ter sig för tio kvinnor i Svenskfinland i åldrarna 20–40 år, som har sin hemvist eller sina rötter i en protestantisk trosgemenskap.
Många kristna ber varje dag. Det kan finnas beröringspunkter mellan menstruationscykeln och bönen i vardagslivet. Foto: Ben White via Unsplash. Unsplash lisence.
Blod, sex och tårar
När jag berättar om min forskning möts jag ofta av kommentarer i stil med: ”Jag har aldrig tänkt på att mens och tro skulle ha något att göra med varandra!” Studiens forskningsmaterial visar tvärt om att beröringspunkterna mellan religion och mens kan vara många och komplexa. Forskningsdeltagarnas erfarenheter har utforskats genom djupintervjuer och en handledd dagbok över några menstruationscykler. Att delta i forskningen har i sig varit en tolkningsprocess, där deltagarna gjort nya upptäckter om sig själva eller för första gången satt ord på oreflekterade erfarenheter.
Min forskning bekräftar att livet med menscykel innebär väldigt olika saker för olika individer, likaså livet som kristen. Vissa navigerar vardagen med svår mensvärk, PMS eller hormonell migrän. De som upplevde att måendet varierade under olika delar av cykeln, kunde se konsekvenser av detta för den aktiva trosutövningen. Inspirationen, koncentrationsförmågan och viljan att ägna sig åt praktiker som att läsa bibeln och att be upplevdes till exempel variera. För de vars PMS innebar känsloutbrott och humörsvängningar utmanades också moralen i vardagens interaktioner med närstående.
Att vara känsligare och känna starkare under PMS eller mens tolkades av några som positivt för den egna gudsrelationen, eftersom känslor uppfattades som ett möjligt uttryck för att Gud var närvarande. Även frågor om sexlust och sexuell aktivitet dyker upp i forskningsmaterialet. Vad gör cykliska variationer i sexlusten för parrelationen? Och hur hanterar jag min sexlust som singel när jag uppfattar att onani är uteslutet enligt Bibeln? Det här är bara ett axplock av erfarenheter som kommer att analyseras grundligare i avhandlingen.
Mensrealterade inslag syns allt oftare i gatubilden. En reklam för menstrosor längs den livligt trafikerade Nylandsgatan i Åbo. Foto: Sara Högberg
Ett samhälle i förändring
Att studien fokuserar på protestantiskt kristna kvinnor är ingen slump. Allt sedan den kristna kyrkans födelse har medicin, filosofi och kristen teologi levt sammanflätade och påverkat uppfattningar av kvinnor och deras kroppar. En stor mängd tidigare forskning belägger att kristendomen har bidragit till tabu och tystnad kring menstruation i västvärlden.
Det finns emellertid inte längre någon uttalad teologi som berör menstruation i de protestantiskt kristna sammanhang som fortfarande dominerar det institutionella kristna landskapet i Finland, dit den lutherska folkkyrkan, väckelserörelserna och frikyrkorna kan räknas. Den sista officiella kyrkopraktiken som berörde de gammaltestamentliga renhetsföreskrifter som förklarar den menstruerande och barnafödande kvinnan som rituellt oren (3 Mos 12:2–8; 15:19-30), kyrktagningen, avskaffades från den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland på 1960-talet. Mot den bakgrunden är reaktionen att mens och kristen tro inte skulle ha något att göra med varandra egentligen inte förvånande.
Det må vara rätt tyst om mens i kyrkorna, men mens och kvinnohälsa syns och hörs mer än någonsin tidigare i samhället. I Finland, såväl som i övriga västvärlden, pågår en förändring mot större öppenhet kring menstruation. I gatubilden kan vi mötas av reklam för menstrosor och idrottares uttalanden om mens blir nyhetsstoff. Både aktivister och forskare lyfter frågor om menstruationscykeln och klimakteriet på olika plattformar.
Många betonar idag att mens är något naturligt som inte ska behöva präglas av skam och pinsamma känslor. Internet och sociala medier gör det dessutom enkelt att både söka information om och få nya intryck relaterade till mens. För den som menstruerar öppnar den här förändringen upp för ett nytt språk för, och nya tolkningar av, erfarenheter som tidigare varit undangömda. Det här gäller förstås också kristna.
Om vi vill veta hur relationen mellan kristendom och menstruation ser ut i vårt land i vår tid, kan vi inte nöja oss med att hänvisa till de texter som en gång bidrog till att skapa tabun kring mens. Genom att undersöka erfarenheterna hos de som faktiskt förkroppsligar både kristendom och menstruation i Finland idag, breddas bilden på ett sätt som gör både den rådande samhällssituationen och religion och menstruationscykel som levda företeelser rättvisa.