Nutida pilgrimsleder i Finland. Varför skapas de, varför vandrar man?

Lukuaika: 4 min.

Intresset för pilgrimsvandringar har ökat starkt under de senaste åren och flera projekt med fokus på att inrätta eller upprätthålla pilgrimsleder är på gång. FD Tommy Ramstedt har i ett projekt finansierat av Svenska litteratursällskapet i Finland studerat nutida pilgrimsverksamhet. Han diskuterar i sitt blogginlägg hur det kommer sig att nya pilgrimsleder blir till och vad det är som för dagens pilgrimsvandrare ut på lederna.

Inhemska pilgrimsvandringar har under senare år varit ett växande fenomen i Finland. Idag finns det flera olika motiv för att bege sig på pilgrimsfärd. Vandringarna kan gås för att få naturupplevelser, av kulturhistoriskt intresse, för motion eller för att njuta av stillhet vid platser invid lederna. För vissa har färderna en kristen prägel, medan andra uppfattar vandringen i termer av någon sorts vagare holistisk andlighet. I många berättelser om vandringar längs pilgrimsleder framkommer dock ingenting som direkt kunde tolkas som religiöst eller andligt. För dessa personer verkar pilgrimslederna helt enkelt utgöra färdvägar för turism, friluftsliv och välbefinnande. Att pilgrimsleder kan ha så många betydelser är intressant ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. Genom att analysera samtida pilgrimsfärder kan man få en insikt i religiös och kulturell förändring i Finland idag.

Karta över pilgrimsleden St. Olav Waterway. Bild: St. Olav Waterway

Turism och alternativ kyrklig verksamhet

Att pilgrimsvandringar fått ökad synlighet och popularitet under senare år kan härledas till två större projektsatsningar. Det ena är det av Åbo Akademi koordinerade St. Olav Waterway projektet (2016-2020) och det andra är Finlands evangeliska lutherska kyrkas och Åbo stads pilgrimsprojekt (2020-2022) inom vilket man skapat ett pilgrimscenter i Åbo domkyrka. Inom St. Olav Waterway projektet inrättade man en 625 kilometer lång pilgrimsled genom den åboländska skärgården och över Åland till Sverige. På den svenska sidan ansluter rutten till St. Olavsleden som leder ända fram till Trondheim i Norge där helgonet St. Olaf låg begraven. Projektet, som också innefattade flera kommuner, hade som mål att utveckla ekologisk hållbar turism i skärgården och stimulera företagsamhet och lokala ekonomier.

Medan utvecklande av turismnäringen var ett centralt syfte inom St. Olav Waterway projektet ligger kyrkans intresse i pilgrimsfärder i att skapa verksamhet med vilken man kan nå medlemmar och övriga personer som inte annars nås eller har intresse av församlingarnas ordinarie verksamhet. Kyrkans medlemsantal och kulturella inflytande har minskat betydligt under hela 2000-talet. Satsningen på pilgrimsverksamheten kan ses som ett försök av kyrkan att förnya sig och bredda utbudet av aktiviteter. Pilgrimsverksamheten kan ses som det nyaste i en rad av flera andra initiativ (ex. metall- och trancemässor, kristen meditation, satsningar på nya internetstrategier) med målet att vara relevant och få synlighet i samhället.   

Pilgrimsvandrare anländer till minneskorset i Korois, Åbo. Foto: Tommy Ramstedt.

Moderna pilgrimsberättelser

I mitt ettåriga postdoktorala projekt om pilgrimsfärder har jag analyserat berättelser om vandringar som blivit publicerade på St. Olav Waterways webbplats. Berättelserna är skrivna av personer med varierande bakgrund. Det handlar om bloggare, enskilda vandrare och studerande från yrkeshögskolan Novias turistlinje, samt journalister. Att en stor del av vandrarna består av professionella bloggare och influencers beror på att projektet gjorde kommersiella samarbeten med dessa för att få ökad synlighet. Att analysera berättande om pilgrimsfärder ger en inblick i vad vandrarna ser som viktigt under sina resor och väljer att berätta om. Därtill fungerar berättelserna som modeller för en bredare allmänhet om vad en pilgrimsfärd kan eller bör vara.           

Maten är en viktig del av pilgrimsvandringen. Foto. Henriikka Reinman, Aamukahvilla-bloggen.

Det finns en stor variation i resorna som varierar i såväl omfattning som innehåll. En del vandrar endast kortare dagsturer medan andra beger sig på längre resor. Leden kan utforskas i olika etapper, den kan gås, cyklas eller så kan man förflytta sig över vissa delar med bil eller buss. Man kan äta på restauranger eller ta med sin egen färdkost, bo på hotell eller i tält. Där gruppresor har tydliga kristliga inslag – såsom bön, besök i kyrkor, psalmsång och kontemplation över livet – har många professionella bloggares reseskildringar ett fokus på natur och välbefinnande. Istället för att skriva om andliga eller religiösa platser eller upplevelser berättar bloggarna om vandringar i en solig skärgård, besök på idylliska vandrarhem och dopp i havet. Bloggarna fylls av professionellt tagna vackra fotografier av skärgårdslandskap, skogsvägar, kaffestunder invid leden och hotellrum. Speciell uppmärksamhet får den närodlade ekologiska maten som återkommer i många av bloggarnas bilder av välgjorda fiskrätter med nyplockad svamp, potatis och andra lokala råvaror.

Många restauranger i skärgården använder färska lokala ingredienser. Foto. Henriikka Reinman, Aamukahvilla-bloggen.

Man kan därmed konstatera att för många vandrare handlar en vandring längs en pilgrimsled om välbefinnande och avkoppling från vardagen. Den beskrivs inte direkt med ett andligt eller religiöst språkbruk utan resan påminner om en vandringssemester.      

Betydelse i senmodern tid

Pilgrimsvandrandet i nutid omges av en mängd olika berättelser. Eftersom pilgrimsvandringar inte traditionellt hört till den protestantiska kulturen finns ett stort spelrum för att tolka vilka betydelser de skall ges i dagsläget. Det nutida pilgrimsvandrandet i Finland kan bäst beskrivas som postmodernt eller senmodernt. Postmodernitet eller senmodernitet innebär en situation där olika berättelser, traditioner, symboler, och ritualer inte längre tas för givna. Pilgrimsvandringen blir en slags flytande signifikans, eller innebörd, som kan fyllas med den betydelse som individen själv önskar.

Många leder går genom natursköna områden. Foto: Tommy Ramstedt.

Den brittiske pilgrimsforskaren Ian Reader har noterat att allt fler internationellt kända pilgrimsleder (exempelvis Camino de Santiago eller Shikoku i Japan) marknadsförs alltmer för en sekulär publik och att de vandras av personer som i hög grad motiveras av friluftsliv och välbefinnande. Samma trend kan man delvis se i marknadsföringen och berättandet om pilgrimsleden St Olav Waterway. Inom kyrkans pilgrimsverksamhet vill man tydligare närma sig pilgrimsvandrandet som en kristlig andlig resa. Kyrkans pilgrimsprojekt kan beskrivas som ett uttryck av en progressiv kristendom som tar i beaktande individens egna behov. Teman som inre frid, kontemplation och ekologi poängteras.

Hur pilgrimsverksamheten i Finland kommer att utvecklas i framtiden och vilka former den får kommer att bero på vilka instanser som fortsätter engagera sig i verksamheten. Nya pilgrimsleder och projekt har uppstått varav det senaste inbegriper det österbottniska projektet St. Olav i Österbotten

Vastaa