Religion och queer: Queer Shepherds i Åbo 19–20.9.2019

Under de senaste åren har frågor om sexualitetens och könsidentitetens mångfald i olika religiösa kontexter blivit ett alltmer synligt och aktuellt tema. Den här utvecklingen har även fått mer synlighet inom forskningsfältet, rapporterar TD Eetu Kejonen från konferensen Queer Shepherds (Queera herdar – Pervot paimenet) i Åbo.

Torsdagsmorgonen visade sig vara kall och de som gick till Arken-byggnaden vid Åbo Akademi kunde känna hur hösten och vintern närmade sig. Trots det kalla vädret fick deltagarna känna en varm stämning redan i Arkens aula. Konferensen Queer Shepherds hade kört igång. Konferensen var det tolfte ”queerseminariet” i Åbo som den här gången ordnades i samarbete mellan flera olika aktörer. Sällskapet för Queerforskning i Finland stod bakom initiativet och traditionen, medan ämnena genusvetenskap och religionsvetenskap vid Åbo Akademi och Åbo universitet, Religionsvetenskapliga sällskapet i Finland och Center for the Study of Christian Cultures (CSCC) fungerade som samarbetspartners. Konferensen hade även internationella inslag. Ett tecken på detta var samarbetet med IARG (The International Association for the Study of Religion and Gender), vars årliga möte och konferens hade inbakats i seminariet. Den internationella prägeln stärktes ytterligare tack vare två inbjudna utländska  talare.

Konferensens syfte var att foga samman frågeställningar och olika teoretiska ramverk som berör religion – särskilt kristendom – och queer. Konferensen byggdes upp kring queerteori och olika queerteoretiska frågeställningar som kan ses som redskap för att ifrågasätta olika normativa strukturer och tolkningar angående kön och sexualitet. Under konferensen betraktades särskilt frågor om religion och andlighet i ljuset av olika queera närmandesätt.  Queer Shepherds-konferensen var avsedd att fungera som en gemensam arena för forskare, aktivister och andra som var intresserade av dessa frågor. Antalet anmälda och publiken som samlades i Arken var stor, vilket vittnar om hur frågor om religion och queer, bland annat medlemskap i olika religiösa samfund, olika religiösa och queera identiteter och även flera historiska exempel,  är aktuella och intressanta.

Publiken lyssnade ivrigt på programmet och diskussionerna blev livliga. Foto: Anna Haapalainen.

Torsdagsmorgonen inleddes med en doktorandworkshop där doktor Dawn Llewelyn höll en session om vetenskapligt skrivande. Programmet för en bredare publik inleddes efter det. Efter välkomsthälsningarna var det dags för den första keynoten. Ärkebiskopens teologiska specialmedarbetare, TD Petri Merenlahti talade kring ämnet ”Is Christianity a manly mans religion?” I sitt framförande behandlade Merenlahti maskulinitetens förhållande till kristendomen och hur den kristna maskuliniteten formats och kommit till uttryck genom tiderna. Merenlahti hänvisade också till en undersökning kring äldre evangelikala mäns bibelgrupper i Finland. I dessa grupper kombinerades deltagarnas uppfattningar om Bibelns auktoritet, och därigenom även samhälls- och kyrkokritiken, med varierande sätt att lösa olika, ofta även svåra, livsfrågor. Manligheten fick bredare gränser och bibeltolkningen blev vardagsnära när den personliga, men i bibelgruppen även gemensamma, ödmjukheten inför tron och livet levdes ut.

Efter lunchpausen fortsatte dagen med deltagarnas egna presentationer. De berörde många olika temata både i historia och nutid – bland annat helandeterapier, olika religiösa HLBTQ-grupper och historiska exempel som kunde ges en queer tolkning behandlades som delar av programmet. Både religionsforskare och representanter för andra vetenskapsgrenar fick möjligheten att presentera sin forskning.

Dagen började närma sig kväll, men konferensens andra huvudtalare återstod ännu. Professor Melissa Wilcox från USA höll ett föredrag (som samtidigt utgjorde Religionsvetenskapliga sällskapets årliga Temenos-föreläsning) om ämnet ”Theory in the Interstices: Queering and Transing Religious Studies, Religioning Trans and Queer Studies”. Wilcox presenterade sin forskning och påminde publiken om hur ”tillvaron är oredig”. Särskilt i frågor kring religion, sexuell identitet och könsidentitet har vi ofta benägenheten att dra raka streck, medan verkligheten kan ge oss andra, mer kontroversiella bilder som kräver uppmärksamhet.

Temenos-föreläsningen av Melissa Wilcox var en av konferensens höjdpunkter. Foto: Anna Haapalainen.

Förhållandet mellan religions- och queerforskning kan ofta vara ambivalent och mångtydigt, men det har varit viktigt att hitta ett gemensamt fält. Religionen, den övriga omringande kontexten och olika identitetsfrågor kan leda individen till olika konflikter och lösningar. Före Wilcox’ föredrag utdelades även det årliga SQS-priset (Pervotutkimusteko) för framstående aktivism inom det finländska queerfältet  ut. Föreningen Kultur för alla r.f. och SETA fick årets pris för initiativet bakom Queerhistorisk månad.

Efter den långa och teoretiskt intensiva dagen var det mer än angenämt att pusta ut och ägna sig åt kulturprogrammet. Först invigdes en fotokonstutställning av två konstnärer (projektet Keho av Sonja Siikanen och foton från utställningen God Love Pride av Ilar Gunilla Persson) i Arkens aula. Konstverken berörde religion, olika queeridentiteter och möjligheter att acceptera sig själv och bli accepterad av andra. I samband med utställningen serverades mat och vin. Vid måltiden var det enkelt att se hur deltagarna hittade varandra – till exempel fick jag möjligheten att knyta kontakt över Östersjön. Stämningen visade att konferensen hade lyckats med ett viktigt mål – samarbete ger kraft och nya idéer! Kvällsprogrammet fortsatte i Bokcaféet med en performans som följdes av ett queert disko.

Utställningen Keho & God Love Pride invigdes i Arken, Åbo Akademi. Foto: Anna Haapalainen.

Fredagsmorgonen – den ännu kallare – inleddes med deltagarnas presentationer, varefter det var dags för den tredje keynoten. Doktor Dawn Llewelyn från England höll ett föredrag om moderskap och frivillig barnlöshet inom olika kristna kontexter (”Motherhood and Voluntary Childlessness in Christianity: Narrating Religious Reproductive Agency”). Vi lever på många sätt i barnlöshetens och den minskande nativitetens tid, och detta kan relateras även till religion. De intervjuade kvinnorna, oftast starkt kristna, i Llewelyns forskning var ofta medvetna om den egna traditionens familjecentrerade ideologi och relaterade sina liv och sina lösningar till den. Moderskapet och den frivilliga barnlösheten kunde få varierande, även på många olika sätt religiöst motiverade och reflekterade betydelser. Trots den allmänna sekulariseringen kunde religionen i många fall vara en faktor som åtminstone beaktades. Efter lunchpausen och ytterligare presentationer följde avslutningen i form av en paneldiskussion, i vilken seminariets mest centrala insikter sammanfattades och diskuterades.

Queer Shepherds erbjöd intressanta tankar, engagerande föreläsningar av sakkunniga, goda möjligheter att bilda nätverk och även en del program utöver det akademiska. Helheten fungerade utmärkt och den främsta känslan efteråt var glädje: tillsammans kan vi forskare och även andra intresserade hitta gemensamma vägar och arenor för ett gemensamt reflexivt arbete.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s