Joseph, en munk som bodde i Schönau klostret, dog år 1188. Kroppen avkläddes naken för att tvättas och det upptäcktes att Joseph var en kvinna. Det blev ingen skandal, vilket man kanske hade kunnat förvänta sig. Tvärtom, Joseph och hans liv blev en närmast helgonlik berättelse. I dessa berättelser använder man sig ofta av Joseph-namnet Hildegund. Vilket namn borde man använda, frågar sig Heidi Jokinen, universitetslektor i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi, och Päivi Salmesvuori, professor i kyrkohistoria vid Åbo Akademi.
Kyrkohistorien bekräftar det rika livet i munkkloster för män och i nunnekloster för kvinnor. Historieskrivningen är dock binär i den meningen att män och kvinnor ska ha levt sina liv tydligt åtskilda. Det är inte sällan som det förflutna presenteras i kategorier som anlägger en strikt tvåfaldig förståelse för hur världen är ordnad: det finns två slags människor, män och kvinnor. Men den här normativa traditionen utmanas, även när det gäller klosterväsendet, allt efter att ny historieforskning görs. En sådan presenteras i Martha G. Newmans artikel “Assigned Female at Death: Joseph of Schönau and the Disruption of Medieval Gender Binaries” (2021).
Nya perspektiv kräver etisk medvetenhet
Berättelsen om Joseph/Hildegund är inte den enda av sitt slag. Det finns många andra liknande berättelser där en munk har upptäckts vara en kvinna vid födseln. Dessa berättelser utmanar dagens historieskrivning. Berättelser om gränsöverskridanden i medeltida kloster talar om att kristendomens historia inte har varit så enhetlig som man har gett sken av. Det är viktigt att denna sida av historien kommer fram. Den nya historieskrivningen kräver dock en ny slags etisk medvetenhet.
Ett grundläggande val som behöver göras när det gäller berättelsen från Schönau är till exempel om man talar om Hildegund eller om Joseph. Väljer man att tala om Hildegund ansluter man sig till en lång tradition. Men samtidigt väljer man att upprätthålla binära identitetskonstruktioner. Berättelsen om Hildegund bekräftar den normerande roll som den manliga heterosexuella blicken har spelat i historien. I den världen har allt sin tydliga plats. Väljer man däremot att tala om Joseph är man öppen för en annorlunda verklighet. Man erkänner att det alltid har funnits individer som har överskridit de gränser som satts för dem.
Forskaren kan studera berättelser om munkar som var kvinnor vid födseln som litterära bilder. Men de kan även läsas som antydningar om olika identiteter bakom berättelserna. Den här typen av tankar har satt i gång en diskussion om hur viktigt det är med historia, hur viktigt det är att ha en historia.
Historiska identiteter
Nyare forskning visar att människor inte bara har en stabil identitet, utan kan ha flera och de kan vara flexibla. Könsidentiteten kan vara upplevd, biologisk eller externt tillskriven. Joseph levde som munk under decennier vilket antyder att han måste ha upplevt sig som man åtminstone delvis. Efter hans död var dock de andra munkarna osäkra på vilket kön som skulle karakterisera Joseph bäst, då hans biologiska kön avvek från vad de hade trott.
Helgonförklaring i katolska kyrkan föregås av en gedigen process. Undersökningar och intervjuer kring helgonkandidatens liv och gärningar ingår. Skrifter som därmed samlas ihop kallas för hagiografi. Hagiografin är faktiskt en bredare praktik som går ut på att minnas och återuppliva andligt betydelsefulla liv. Hagiografier innehåller berättelser om tillblivelse, möjlighet och känslan av Guds närvaro på jorden. För läsaren kan de vara guider för att känna igen och hedra heligheten inom en själv.
Vikten av att synas i historien
Gamla skrifter om Joseph visar att han var mycket omtyckt och respekterad i klostret. Men hans närvaro väckte frågor. Begreppet ”transgender” var inte bekant på den tiden. För att upprätthålla den binära verklighetsförståelsen valde vissa att kalla Joseph med kvinnonamnet Hildegund. Men inte alla. Munken Engelhard skrev om Joseph när han prisade hans liv och gärningar. En öppning för gränsöverskridande fanns närvarande redan då. För cirka femtio år sedan började folk fråga sig varför bara mäns historia är viktig. Stormanshistorian fick så småningom ge plats också åt kvinnornas historia. Gradvis erkändes det att kvinnor har en historia. Detta har varit oerhört viktigt för kvinnors identitet – och även för insikten om att det finns många olika sorters kvinnor och att de har många olika sorters historier. Att bli erkänd i historians långa gång betyder att bli sedd och att få finnas till. Inte som en anomali, avvikelse, utan som en hel människa. Detta gäller även könsrelaterat gränsöverskridande. En transperson har en identitet som är lika verklig som det är att vara en man eller en kvinna.
Mot en mer mångsidig historieskrivning
Den delade mänskligheten förenar människor över generationer. Det är möjligt att ana något om hur det var att vara en människa för årtusenden sedan. Upplevelsen av att födas i fel kropp har antagligen alltid funnits i människans historia. Kunde det ha varit fallet med Joseph? Forskningen kan inte ge ett entydigt svar på det. Men det är viktigt att erbjuda alternativa läsningar av det förflutna. Det är därför möjligt att även i historisk forskning bli betjänt av begreppet transgender som inrymmer genderqueer, genderfluid och icke-binära identiteter.
Forskaren Ky Merkley hävdar att forskaren har en etisk skyldighet att ”skriva historia som ger utrymme för våra läsare, studenter och kollegor att se sig själva i det förflutna”. Det kan vara tröstande för dagens människor som fortfarande funderar på samma frågor. För en ansvarsfull historieskrivning är det av stor vikt att erkänna minoriteternas genomgående närvaro i historien. Därför är det viktigt att berätta om Joseph från Schönau om och om igen. Kanske är det samtidigt möjligt att upptäcka en mer mångsidig historia för människor.
Vidare läsning:
Merkley, Ky. ”Writing trans histories with an ethics of care, while reading gender in imperial Roman literature.” Gender & History 36.1 (2024): 14–31.
Spencer-Hall, A., & Gutt, B. (2021). Trans and Genderqueer Subjects in Medieval Hagiography. Amsterdam University Press. Open access, hittas: https://library.oapen.org/bitstream/handle/20.500.12657/61200/1/9789048540266.pdf
I boken finns också en lista över olika begrepp och dess definitioner.