Det finns många stereotyper kopplade till yoga. Måns Broo, universitetslektor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, presenterar resultat från ett pågående projekt om yoga i Finland. Dessa visar att vissa stereotyper kanske stämmer, men att många kan och bör ifrågasättas. Bloggtexten bygger på ett föredrag som Broo höll vid Yoga Darsana Yoga Sadhana konferensen i Paris i maj 2026.
En stereotyp brukar definieras som en överdrivet förenklad bild av en grupp människor och deras egenskaper – till exempel ”finländare är tystlåtna”. Stereotyper är ofta negativa (”skottar är snåla”), men de hjälper oss också att skapa mening i en ofta kaotisk omvärld – samtidigt som de bidrar till att skapa gränser mellan vi och dem.
Projektet I mitten och i marginalen: yogautövare i Finland (2023–2027), som finansieras av Finlands Akademi och Polin-institutet i Åbo, syftar till en djupare förståelse av yogautövare i Finland. Tidigare forskning visar att andelen människor som utövar yoga i Finland idag är lika stor som i USA (ca 16%), yoga är därmed långt ifrån en subkultur eller en alternativ livsstil. Med tanke på det här är det ganska överraskande hur litet forskning som gjorts kring de människor som ägnar sig åt yoga.
Foto: healthguru, Pixabay.
Unikt material om yoga
Som en del av vårt projekt utförde vi en nätenkät mellan maj 2024 och mars 2025. Enkäten riktade sig till alla som identifierar sig som yogautövare i Finland. Att fylla i enkäten tog runt en halvtimme. De här är ganska länge i ett land där många forskare rapporterat en stor enkättrötthet, det vill säga att många inte orkar eller har intresse av att fylla i enkäter. Eftersom vi inte samlade in några kontaktuppgifter eller andra identifierbara personuppgifter kunde vi inte ge respondenterna något slags honorarium, det vill säga ersättning, för deras deltagande. Det var med andra ord en stor utmaning att få folk att svara på enkäten. Vi var vi helt och hållet beroende av yogautövarnas goda vilja.
Tack vare personliga kontakter, inlägg på sociala medier, intervjuer i traditionella medier och en hel del arbete med att sprida enkäten fick vi i alla fall in 690 enkätsvar på finska, 33 på svenska och 28 på engelska. Vi är nöjda med antalet, men i avsaknad av entydiga siffror av hur många som utövar yoga i Finland idag kan vi inte hävda att materialet strikt taget är representativt, det vill säga typiskt för alla yogautövare i Finland. Materialet är ändå det största som samlats in kring yoga i Finland och kan därför trots sina brister säga oss en hel del om yogautövarna här.
Foto: EnergieDeVie, Pixabay.
Yogas färg är vit
Materialet är särskilt intressant i ljuset av de stereotyper som finns kring yoga. Stereotyper om yogas popularitet förekommer flitigt på sociala medier, i TV-serier och i tidningsartiklar. Ibland presenteras yogautövare som kvinnor ifrån Esbo och Vanda i 40-årsåldern som röstar på de Gröna eller Vänsterpartiet. Andra gånger – i synnerhet under Covid-tiden – utmålades de som nervösa fruntimmer som allvarligt drabbats av andligt färgade konspirationsteorier (”Pastel Q-Anon”). Eller så presenteras de som neoliberala konsumenter som klär sig i dyra trikåbyxor.
Vad säger vårt material om dessa stereotyper? Att yogautövarna är kvinnor stöder våra siffror: 79% av de som svarade på enkäten var kvinnor, 19% män och 2% något annat. Andelen finsk- och svenskspråkiga motsvarar de nationella siffrorna, men ”andra språk” representeras endast av 5% (till skillnad från 10% nationellt). Medan ryska och estniska är de vanligaste andra språken i hela landet är det vanligaste andra språket i vår undersökning engelska. Det är klart att invandrare utövar yoga i Finland, men deras antal är litet. Yoga är överväldigande vit i Finland.
Vem röstade du på i det senaste riksdagsvalet?
Också vad gäller politiska preferenser finner den första stereotypen ovan stöd i vår enkät. De Gröna, som fick 8% i valet 2023, stöddes i vårt material av 32%, och Vänsterpariet, som fick 11% i valet, fick här 27% – nästan 60% sade sig alltså ha röstat på dessa två partier. Det mycket alternativa och konspiratoriskt lagda Kristallpartiet fick här ett litet större stöd än det fick nationellt (0,75% i stället för 0,16%), men knappast tillräckligt för en riksdagsledamot. Sannfinländarna fick här endast 3% av rösterna (i jämförelse med 20% i valet).
Diagram: Vem röstade du på i senaste riksdagsval? Jämförelse mellan enkätdeltagarna och nationella siffror från det senaste riksdagsvalet.
En rätt av tre
Hur är det då med de dyra trikåbyxorna? Vårt urval är ganska högutbildade (76% sade sig ha en examen från ett universitet eller en yrkeshögskola i jämförelse med 74% av befolkning som helhet), men 55% tjänade mindre än 3000 euro netto per månad. Endast 25% tjänade mer än den finländska medelinkomsten. Här spelar det roll att 79% av våra respondenter var kvinnor, eftersom Finland fortfarande har en ganska stor inkomstskillnad mellan könen, men även med det beaktat så är våra yogier inga höginkomsttagare. Yogabyxorna är nog inte av den dyrare sorten.
Vårt enkätmaterial visar med andra ord att den första stereotypen stämmer ganska långt: dessa yogautövare stöder verkligen de Gröna och Vänsterpartiet. Den andra finner mindre stöd: även om vissa individer röstar på partier som sprider konspirationsteorier så står de för en liten minoritet. Inte heller den tredje stereotypen stöds av vårt material: yogautövarna tjänar mindre pengar än finländarna i medeltal, även då man beaktar det faktum att de flesta av dem är kvinnor. Bilden som framträder är yogautövare i Finland är välutbildade, urbana, etniskt finländska kvinnor med stor hängivenhet till sin yogapraktik.