Olly Donner – i Steiners inre krets

Lukuaika: 4 min.

Hurudan var antroposofins grundare Rudolf Steiner som person? Olly och Uno Donner, grundarna av Donnerska institutet, hörde under en tid till Steiners inre krets och hade kunnat ge ett svar. I dagens blogginlägg tar litteraturvetaren Jasmine Westerlund oss med på makarna Donners resor i Europa och ger en levande inblick i parets relation till Steiner.

I min bok Olly Donnerin kiehtova elämä (2022) behandlar jag kosmopoliten, antroposofen och författaren Olly (Olga) Donner (1881–1956), hennes liv och hennes resor. Europa var hemland för Olly Donner och hennes make Uno Donner (1872–1958), och många av parets resor var relaterade till antroposofin. Efter att paret träffat Rudolf Steiner i London 1913 reste de flera gånger till Steiners föreläsningar runt om i Europa, tillbringade tid i Dornach, Schweiz, och tog hand om sin hälsa i Arlesheim invid Dornach på en antroposofisk klinik.

När makarna Donner för första gången lyssnade på Steiner föreläste han om ockult vetenskap och evolution, om Kristus under mysterietiden på Golgata och om Kristus i dag. De första föreläsningarna var alltså mycket esoteriska – Donners hoppade genast in i djupet. Makarna Donner lärde också omedelbart känna Steiner närmare, eftersom Olly Donner fick en personlig meditation av Steiner redan då.

Jag vet inte om Steiner hade tid eller möjlighet att ha vänner, men man kan säga att Donners, speciellt Uno Donner, hörde till Steiners inre krets, åtminstone under några år. Det finns korrespondens mellan Uno Donner och Steiner. Hur var det att känna Rudolf Steiner, som för mig lever bara i texter, i tankar, i porträtt med ett lugnt utseende och i en svårdefinierad närvaro i Goetheanums – den antroposofiska rörelsens centrums – omgivningar?

Bild på pärmen till boken Olly Donnerin kiehtova elämä

I boken Olly Donnerin kiehtova elämä får man följa Olly och Uno Donner på deras ofta antroposofiskt relaterade resor i Europa.

Antroposofins glansperiod och möten med Steiner

När makarna Donner lärde känna Steiner var han bara 50 år gammal och den antroposofiska rörelsen levde sin storhetstid – Steiner höll många populära föreläsningar och reste långt från Dornach. Steiner stödde entusiastiskt olika initiativ och etableringen av lokala antroposofiska sällskap. Vänner till Olly och Uno Donner har beskrivit Steiners personlighet som lysande och hans närvaro som stärkande – det kan mycket väl vara att Uno och Olly kände likadant. Men gick de på lunch med Steiner eller tog de en taxi tillsammans till stationen? (Steiner brukade ju använda ”bil” när han reste från spårvagnen till Goetheanum).

Webbplatsen för Rudolf Steinerarkivet (rsarchive.org) ger en fascinerande möjlighet att sammanställa Donners resekarta och Steiners föreläsningar, eftersom sidorna listar Steiners föreläsningar kronologiskt. Exakt information om Donners resor finns inte alltid att få, men man kan anta att om Donners var i Berlin den 18–19 november 1913 var de förmodligen redan där några dagar tidigare och lyssnade på en föreläsning där Steiner funderade över var Kristus finns.

Nästa säkra möte kan hittas våren därpå, då makarna Donner lyssnade på Steiner i Wien. Den 9 april 1914 var ämnet för föreläsningen människans inre natur och livet mellan död och återfödelse. Några månader senare bröt första världskriget ut och Donners resor slutade. Även om saken är obetydlig mitt i krigets fasor, är jag ledsen över att Donners inte fick lyssna på Steiner – många dyrbara år ägnades åt att vänta på att Europa skulle öppnas på nytt.

Bild på Jasmine Westerlund

Jasmine Westerlund hemma hos Steiner i Dornach. Foto: Tiina Mahlamäki.

En ”stressad” Steiner i krigets fotspår

Det var inte förrän våren 1921 – efter en sjuårsperiod – som makarna Donner fick lyssna på Steiner igen. Den här gången skedde det i Dornach och ämnet var påsk och pingst samt materialism, poesi och tal. Talkonsten diskuterades också vid en föreläsning i Berlin ett år senare, våren 1922. Kanske var talkonsten särskilt intressant för Olly Donner, som också skrev pjäser? Efter Berlin fortsatte Donners till Dornach, där Steiner talade om förändringar i den mänskliga världsbilden, den kosmiska världen och om esoterisk och exoterisk religion.

Av brev som Donners vänner skickade vet vi att krigsåren hade tagit ut sin rätt även på den antroposofiska rörelsen, och Steiner var ofta upptagen och svår att få kontakt med – kanske ”stressad” i moderna termer. Många av Steiners initiativ hade mött bakslag och pengarna var på väg att ta slut. Även om Donners fick vara nära Steiner igen, var dagarna av glad optimism i rörelsen över – Steiner hade inte längre tid att stanna och småprata med människor i Goetheanums korridorer och vid vägskäl i Dornach.

Bild på Rudolf Steiner

Hurudan var Rudolf Steiner? Uno och Olly Donner hade kunnat ge ett svar.

Källor till inspiration och antroposofiskt arbete

I mars 1923 hörde man i Dornach t.ex. om årets cykel och firande. Kanske var dessa föreläsningar särskilt minnesvärda för Olly, eftersom Steiner också talade om källan till levande tal och det förändrade medvetandet hos barn i Waldorfskolan. Möjligen var det från dessa föreläsningar som Olly lagrade information som hon bara några år senare använde när hon understödde Gerknäs skola, som man skulle kunna kalla den första waldorfskolan i Finland. Det måste i alla fall ha varit respektingivande att höra Steiner fortsätta att föreläsa som tidigare, trots att Goetheanum brunnit ner bara några månader tidigare. Steiner föreläste ofta i sin verkstad och det är lätt att föreställa sig att stämningen i det trånga utrymmet var tät. Läraren var väldigt nära, även om han på grund av sitt fulla schema kanske mentalt inte var så närvarande.

Ännu i december samma år anlände makarna Donner till Dornach för att lyssna på föredrag om bl.a. mystikkunskap, biodling och rytmer. De stannade till januari, då ämnet var den rätta vägen till den andliga världen. Detta var möjligen den sista Steiner-föreläsningen som Donners fick möjligheten att åhöra. Cirkeln slöts – återigen var de inne på mycket esoteriska ämnen. Steiner dog ett drygt år senare, men makarna Donner fortsatte att arbeta med antroposofi. Det fanns massor att ta till sig i deras anteckningsböcker och sinnen för resten av livet.

Vastaa