Balans mellan familj och samhälle – identitetsfrågor bland unga assyrier/syrianer

Studier kring identitet och religion har ofta fokuserat på ungdomar eller unga vuxna, men Victor Dudas visar i sin forskning kring barn och yngre ungdomar att identitetsformande även hos dem är en central fråga. Dudas har inom sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet studerat barn som identifierar sig som assyrier/syrianer i dagens Sverige och lyfter fram religionens roll i barnens strävan att hitta en balans mellan familj och samhälle.

Assyrier/syrianer är en etnisk och religiös minoritet i Sverige med härkomst från olika länder i Mellanöstern som Turkiet, Irak, Syrien och Libanon. Medlemmar i gruppen tillhör oftast olika kristna kyrkor däribland den Syrisk-Ortodoxa kyrkan. Assyrier/syrianer anlände till Sverige under slutet av 1960-talet och har sedan dessa fortsatt migrera på grund av bland annat sökandet efter arbete och utbildning samt flykt från krig och förföljelse. Av flera olika anledningar är det svårt att uppskatta ett exakt antal assyrier/syrianer i Sverige, men oftast nämns siffror någonstans mellan 80 000 – 100 000 individer.

Termen assyrier/syrianer är på många sätt en förenklad och ibland även en problematisk gruppbenämning som omfattar olika, mindre grupper som titulerar sig själva som till exempel assyrier, syrianer, araméer eller kaldéer, men även kombinationer av gruppnamn som exempelvis svensk-assyrier eller syrian(aramé). Gemensamt för dessa grupper är oftast en delad historisk bakgrund, en gemensam religiös tillhörighet och ett delat språk dock med dialektala skillnader beroende på varifrån i Mellanöstern individen har sitt ursprung.

Vilken tillhörighet en assyrier/syrian väljer kan oftast härledas till vilken historia, vilket språk och vilken religion en individ tillskriver sig själv. Eftersom gruppen saknar ett särskilt hemland har språk och religion blivit viktiga komponenter i att bibehålla en gemensam identitet.

Flaggan används som en gemensam symbol för det syrianska folket. Wikimedia commons.

Identitet och omgivning

Utgångspunkten för min forskning kretsade kring hur barn och ungdomar i åldern 9–15 år som ser sig själva som assyrier/syrianer formar sin identitet i relation till sin omgivning. Med omgivning syftar jag på fysiska platser såväl som grupper och enskilda personer som barnen och ungdomarna interagerar med. Vanligtvis brukar forskning kring identitet fokusera på hur identiteten formas hos ungdomar, unga vuxna och äldre, men sällan läggs fokus på barn och yngre ungdomar. Detta särskilt hos en etnisk och religiös minoritet. Dessutom är det sällan som identitetsformandet sätts i relation till fenomen som religion, i detta sammanhang förstått som ett sökande efter signifikans, hos denna åldersgrupp. Eftersom forskning sällan har uppmärksammat identitetsfrågor och utmaningar i att forma en identitet hos denna grupp finns en kunskapslucka som behöver fyllas.   

Med identitet syftar jag dels på en grundläggande känsla av kontinuitet i tid och rum från erfarenheter som barn till erfarenheter, förväntningar och ambitioner i framtiden som utvecklas under ungdomstiden. Denna känsla bidrar till att hjälpa individen särskilja sig själv från andra just som en särskild individ. Dels syftar jag även på en identifikation som individen har till en särskild grupp. Det vill säga att individen ser sig som en gruppmedlem med en eller flera grupper. Medlemmarna i en grupp förenas med gemensamma attribut. Dessa attribut definierar vem som är en medlem av gruppen och vem som inte är det. Attributen är socialt förankrade och förändras med tiden vilket betyder bland annat att vissa attribut (till exempel religion) kan anses vara viktigare vid vissa tillfällen än vid andra tidpunkter.

De barn och ungdomar som deltog i min studie gick på två olika grundskolor i en svensk stad under tiden som jag samlade in mitt material i form av intervjuer och enkäter. Materialinsamlingen pågick under 2015–2016 samtidigt som det pågick flera konflikter i Syrien och Irak; något som märktes i de erfarenheter och berättelser som deltagarna delade med sig av.

Flaggan används som en gemensam symbol för den assyriska nationen. Wikipedia commons.

Komplexa identiteter

Människors identiteter är komplexa fenomen som inte kan förklaras med endimensionella psykologiska konstruktioner. Detta gäller särskilt för individer tillhörande en etnisk och religiös minoritet som på ett mer aktivt sätt måste förhandla med sin historia, nutid och framtid. Denna komplexitet var tydligt närvarande hos mina informanter. De delade med sig av sina erfarenheter av att balansera förväntningar från sina familjer att föra vidare traditioner, språk och religion med förväntningar från samhället (till exempel skolan) och sig själva. Det fanns erfarenheter bland deltagarna om hur de var tvungna att anpassa sig till en splittrad verklighet i form av skilda åsikter och värderingar bland dessa olika grupper.

Ett eget sätt att förhålla sig till sin religion

Just religion blir en intressant särskiljningspunkt för barnen och ungdomarna i min studie gentemot deras föräldrar. Enligt deltagarnas egna berättelser verkar det vara viktigt för deras föräldrar att barnen och ungdomarna bibehåller sin religion för att kunna bibehålla en identitet som en familjemedlem och som assyrier/syrian. Samtidigt försöker deltagarna balansera dessa krav och förväntningar från sina föräldrar med sina egna önskemål som formas av de grupper och platser de interagerar med. Några av dessa önskemål är att hitta en egen väg att förhålla sig till sin religion. Detta förhållningssätt måste dock förhandlas fram då det riskerar att skapa konflikter med deras föräldrar och andra personer och grupper som barnen och ungdomarna interagerar med.

Det som är särskilt intressant är att dessa förhandlingar inte enbart angår ungdomar i tonåren eller uppåt som tidigare forskning har pekat på. Min forskning pekar mot att liknande förhandlingar även är relevant för barn som ännu inte har kommit in i tonåren, det som vanligtvis brukar ses som perioden då utvecklingen av en identitet når en kritisk punkt. Framtida forskning kring identitet bör således fortsätta undersöka hur yngre åldersgrupper bemöter och balanserar utmaningar kring identitet för att bättre förstå identitetsfenomenet.  

Länk till avhandlingen i fulltext (Uppsala universitets DiVA-portal): Exploring the identity of a group of Assyrian/Syriac young adolescents in Sweden : A mixed-methods study within the discipline of Psychology Religion and the research field of Identity Development