Unik tillsammans – religiös socialisering i en föränderlig värld

I dagens snabbt föränderliga värld utmanas tidigare uppfattningar om religiös socialisering. Med ett breddat fokus kan socialiseringsteorier ändå fortfarande vara användbara och hjälpa oss förstå hur religiösa, andliga och sekulära världsbilder formas, skriver projektforskare Sofia Sjö vid ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi.

Kritiska röster

Socialiseringsteorin har under senare tid mött mycket kritik. Man har ifrågasatt teorins människosyn – är vi verkligen så formbara som det påstås – och dess normativa undertoner – vilka ideal ligger bakom tankar om en ’lyckad socialisering’? I ett samhälle där vikten att gå sin egen väg betonas blir socialiseringsprocessen också svår att greppa. Hur socialiseras man till att bli unik?

När det gäller religiös socialisering har kritiken bland annat riktats mot forskningens fokus – i första hand unga personer, familjer och religiösa organisationer – och inriktningen på överföring av religion – det viktiga blir vad unga tagit till sig. Bilden av religiös socialisering uppfattas med rådande fokus bli begränsad: den gäller barn och unga och vad de internaliserat, inte mycket mer.

Bredare perspektiv

Trots kritiken finns det skäl att intressera sig för socialisering, men man bör reflektera över hur man förstår socialisering. Det här blir speciellt tydligt när man undersöker världsbilder i dagens föränderliga värld, vilket man gjort inom projektet Young Adults and Religion in a Global Perspective (YARG) vid Åbo Akademi. I ett kommande temanummer av tidskriften Religion visar man på basis av analyser av YARG-materialet på behovet av en bredare förståelse av socialisering.

Istället för att se på slutmålet – i vilken mån läror, beteenden och uppfattningar tagits upp – bör fokus ligga på processen. Även den som uppfattar sig själv som icke-religiös kan ha genomgått en religiös socialisering i from av religionsundervisning i skolan, religiösa förebilder i omgivningen, information om religion inhämtad via medierna m.m. Den som uppfattar sig som religiös och kommer från en religiös familj med samma religiösa synsätt kan i sin tur ha gjort många individuella val och influerats av andra än sin familj.

Individen i centrum

Fokus på individen och vikten att få vara och hitta sig själv idag har fört in begrepp som själv-socialisering i diskussionen. Själv-socialisering understryker individens eget agerande och medvetna val att lära sig, utvecklas och formas. Speciellt i studier av media och socialisering och medias roll i religiös socialisering har tanken på själv-socialisering presenterats. I YARG har man testat teorins användbarhet i varierande kontexter och visat på dess nytta även utanför en västerländsk kontext.

Själv-socialiseringen blir också ett viktigt perspektiv när fokus förflyttas från barn och unga till unga vuxna. En del av att bli vuxen handlar om att ta egna beslut och hitta en riktning för sitt liv. I den här processen står man inte ensam, men man har ofta större möjlighet att påverka och förväntas också påverka och göra egna val. De som studerats inom YARG är alla universitetsstuderanden, personer som långt faller inom kategorin ung vuxen eller blivande vuxen: individer som är på väg in i vuxenlivet men ofta ännu inte har axlat de roller och det ansvar som kopplas till vuxenhet.

Flera aktörer

Att man bör erkänna individens förmåga att aktivt delta och påverka sin egen socialisering betyder inte att individen inte påverkas av andra. Även hos personer som ger uttryck för unika åskådningar kan man se omgivningens inverkan. Ett bredare perspektiv på socialisering handlar således inte om att förneka t.ex. familjens betydelse – familjen spelar alltjämt en viktig roll – utan att bredda på de socialiseringsaktörer som beaktas. Vid sidan om familj och religiösa institutioner bör vänner, medierna, skola m.m. uppmärksammas.

Studier på basis av det material man samlat in inom YARG understryker också behovet att ta kontexten i beaktande. Olika samhällen har olika tankar och inställning till socialisering och den religiösa socialiseringen varierar beroende på kontext. I ett samhälle som Ghana finns inga tydliga sekulära rum. Att se sig själv som ateist i en sådan kontext är något helt annat än i t.ex. Sverige eller Finland och den religiösa socialisering man genomgått ser mycket annorlunda ut.

Universitetet i Accra, Ghana. Foto: Marlijn Meijer.

Beroende på kontext blir också olika socialiseringsagenter viktiga. Tanken om vem som är ens familj kan variera markant beroende på kontext. I vissa sammanhang är far- och morföräldrar en självklar del av familjen och ibland kan hela det närmaste samhället uppfattas som ens familj. Olika former av medier är en tydlig del av många unga vuxnas liv idag världen över, men även på den här punkten finns det förstås variationer. Medan ’nya medier’ på många platser tagit över är ’gamla medier’ som tidningar alltjämt viktiga på annat håll.

Arken, Åbo Akademi. Foto: Björn Dahla.

Nya frågor

När man låter religiös socialisering stå för mötet mellan individer och det man i olika sammanhang uppfattar som religion, inte bara fokuserar på socialiseringens slutmål och dessutom rör sig utanför västerländska kontexter, öppnas nya infallsvinklar. Bilden av hur religiösa, andliga och sekulära synsätt blir till blir inte enklare, men mer förklarande. Det här kan i sin tur inspirera nya frågeställningar och perspektiv: hur förhandlas världsbilder i olika kontexter, hur byggs perspektiv upp i förhållande till olika personer och platser, vad stöder förändring eller stabilitet?