Religionsdialog i Finland idag

Päätoimittajilta: Katsomukset-portaalin pääasiallinen kieli on suomi, mutta otamme mielellämme vastaan blogitekstejä myös ruotsiksi. Tänään meillä on ilo julkaista ensimmäinen ruotsinkielinen blogiteksti: Donner-instituutin johtaja, dosentti Ruth Illman kirjoittaa uskontodialogista tämän päivän Suomessa.

Som ett led i firandet av Finlands 100 år ifjol gav Kultur- och religionsforumet Fokus, Kyrkans forskningscentral och Åbo Akademi ut boken De många religionernas och åskådningarnas Finland/Monien uskontojen ja katsomusten Suomi – på finska och svenska. Boken, som finns fritt tillgänglig på internet, presenterar cirka tjugo rörelser i landet, deras historia och samhälleliga roll idag: olika kristna samfunden och världsreligioner men också t.ex. de religionslösa och nyandlighet. Som redaktörer fungerade Kimmo Ketola, Jussi Sohlberg, Riitta Latvio och jag själv och bland skribenterna finns både akademiker och aktiva i de olika samfunden för att involvera såväl praktiker som teoretiker. Boken riktar sig till skolor, universitet, myndigheter, kulturorganisationer m.m. – kort sagt alla som vill veta mera om hur den religiösa kartan ser ut i Finland idag.

Kirjoittajat

Ett möte mellan skribenterna. Fotografi: Ruth Illman.

Tillsammans med Heidi Rautionmaa, en eldsjäl i många finländska dialoginitiativ, och Riitta Latvio skrev jag kapitlet om religionsdialog. Hur började då religionsdialogen ta form i Finland? De första initiativen till samtal togs från den lutherska kyrkans håll: år 1977 grundades Arbetsgruppen för kyrka och judendom och elva år senare, år 1988, Arbetsgruppen för kyrka och islam. Dessa grupper fungerar främst som teologiska expertorgan där frågor om lära, samhälle och aktuella utmaningar i samhället diskuteras.

Strax före millennieskiftet uppkom en del lokala initiativ – främst i Åbo och i Helsingforsregionen där lokala lutherska församlingar bjöd in muslimska grupper till diskussion. Småningom etablerade sig också internationella organisationer som URI (United Religions Initiative) och Religions for Peace, men fram till attackerna mot WTC i New York år 2001 var verksamheten småskalig. I och med 9/11 ökade dock medvetenheten om religionsdialogens roll för samhällsfreden och president Tarja Halonen initierade ett forum för religiösa ledare inom judendom, kristendom och islam. Forumet, som möts än idag, fick mycket mediesynlighet och ville visa att goda relationer råder mellan religionerna i Finland.

Sedan år 2011 är USKOT – RESA (Religionernas samarbete i Finland) det största och mest synliga dialogforumet i Finland. RESA, som samlar representanter för de monoteistiska religionerna, verkar på många plan: ordnar seminarier, strävar efter att påverka lagstiftning, ger gemensamma uttalanden om världshändelser som påverkar religionernas samarbete också i Finland. Slutligen finns idag också några intressanta dialoginitiativ som riktar sig till unga, t.ex. satsningen Tillsammans för Finland som använder storytelling och unga människors egna berättelser som utgångspunkt för dialogen. Vi har också skrivit om dialog på Facebook och i konstens värld.

Det är trots allt svårt att få en överblick över dialogfältet i Finland eftersom det mesta som sker är småskaligt, på gräsrotsnivå och beroende av individuella insatser. Ett stort ansvar vilar ännu på lutherska kyrkan som till sin storlek och sina resurser tävlar i en egen liga. Ingen annan religiös organisation i Finland kan anställa personal för att arbeta med dialogfrågor.

Att det finns behov av ökad förståelse religiösa grupper emellan i dagens värld är uppenbart: det finns alltför många tragiska exempel på hur det kan gå då dialogen brister och våldet tar vid. Men det är viktigt att dialogen får ta sig många uttryck: teologiska och praktiska, andliga och sekulära. Dessa kan inte rangordnas, de är beroende av varandra och går in i varandra. Men vi akademiker behöver lyfta fram andra sätt att mötas än de lärda överläggningarna, eftersom de ofta får mest utrymme i forskningen, på den praktiska dialogverksamhetens bekostnad.

Som redaktör för boken De många religionernas och åskådningarnas Finland har jag fått följa med finländsk religionsdialog från första parkett. Det är nämligen inte varje dag som finländska katoliker, pingstvänner, neopaganer, muslimer, hinduer och fler därtill samlas runt samma bord för att diskutera ett gemensamt projekt. Själva skrivprocessen blev alltså en övning i dialog. Diskussionen gick ibland het, men samtalen präglades alltid av respekt och ömsesidighet: viktiga ingredienser i en lyckad religionsdialog. Jag hoppas att boken speglar den här nyfikna och fruktbara inställningen till dialog i mångfaldens Finland!