Att tolka och analysera innebörden i lagtexter och offentlig politik för att bättre förstå deras politiska och rättsliga bakgrund kan bidra till att stärka rättvisan och jämlikheten i ett rättssystem och hur det tillämpas. Kan sådana analyser också skapa en bättre förståelse för effekterna av dessa lagtexter och den offentliga politiken på de människor som berörs och deras välmående? Kan rättskällorna ta hänsyn till eller rentav inkludera folkhälsohänsyn? Dessa frågor undersöker Mudar Shakra, doktorand i religionspsykologi vid Uppsala universitet.
Syriska flyktingar i det svenska sekulära familjesystemet
I min avhandling undersöker jag ackulturativa strategier och deras effekter på den psykiska hälsan hos en befolkningsgrupp som tvingats migrera till Sverige. Jag gör det här dels i förhållande till reglerna i det familjejuridiska systemet som migranterna bär med sig från det område de lämnat, dels i relation till den nya bosättningsmiljön som de möter i Sverige.
Syriska flyktingar har blivit en av de största migrantgrupperna i Sverige sedan 2011 då inbördeskriget krossade Syrien och dess framtid. I Mellanösternregionen, inklusive Syrien, regleras frågor om föräldraskap, ansvar och uppfostringsstilar av en familjerätt som bygger på religiös grund. Det betyder att föräldrarnas rättigheter och barnets bästa bestäms mot bakgrunden av föräldrarnas religiösa tillhörighet och kön sedan födseln. I Sverige, däremot, möter de nyanlända ett sekulärt föräldrasystem där barnets bästa går före andra hänsyn, såväl religiösa som könsmässiga. Sociala medier för ofta fram att ett ökat antal syriska migrantbarn omhändertas av den svenska socialtjänsten av skyddsskäl. Den svenska ansvariga myndigheten har också avslöjat en stor desinformationskampanj riktad mot Sverige och dess socialtjänst. Kampanjen ifrågasätter socialtjänstens integritet och anklagar den för att negativt särbehandla muslimska barn med migrantbakgrund.
Internationell forskning inom olika samhällsvetenskaper bekräftar religionens och kulturens påverkan på föräldraskapets kvalitet och barns utveckling och psykiska hälsa, särskilt i migrationssammanhang. Det här inflytande har emellertid inte beaktats i den svenska kontexten. Därför kan resultaten av det här forskningsprojektet ha relevans för projekt inom mental- och folkhälsoområdena samt för familjerätten.
Kan en djupare förståelse för de juridiska, kulturella och religiösa skillnaderna mellan de två familjesystemen ge en tydligare bild av situationen? Kan det göra någon skillnad att höra dessa syriska vuxna migranters röster? Kan ett svar från det svenska rättssystemet i relation till kritiska frågor om föräldraskap och religionsfrihet klargöra de missförstånd som finns? De här frågorna granskar jag genom att undersöka om det finns ett samspel mellan föräldraskapet och det psykiska hälsotillståndet i den grupp syriska migranter jag studerar. Finns ett sådant samband, och i så fall hur har det påverkats av de juridiska, religiösa och kulturella förändringar som dessa människor mött?
Bild: Frankie Fouganthin via Wikimedia Commons.
Tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att utforska komplexitet
Mitt doktorandprojekt och dess empiriska material är en del av ett större migrationsforskningsprojekt som heter RESPOND, och har också inspirerats av projektets tvärvetenskapliga tillvägagångssätt och metodologiska val. Det EU-finansierade Horisont 2020-projektet studerade migration och governance på flera nivåer i 11 länder mellan 2018 och 2020. Konsortiet består av 14 partners från ursprungs-, transit- och destinationsländer.
Forskare i det mångvetenskapliga projektteamet skräddarsydde projektets forskningsdesign och handlingsplan för att täcka komplexiteten i migrations- och integrationsrelaterade frågor. Tack vare sina olika bakgrunder kunde forskarna tillsammans göra en viktig insats för att ge en mångsidig bild av och förbättra kvaliteten på de forskningsresultat som projektet resulterade i. I forskargruppen förenades juridiska, politiska, samhällsvetenskapliga och psykologiska perspektiv på migrationsrelaterade frågor. Det här tvärvetenskapliga tillvägagångssättet ledde till nya resultat och gav en mera omfattande bild av det komplicerade ämnet migration. Den här approachen inspirerade flera forskningsprojekt, inklusive mitt.
Med utgångspunkt i religionspsykologin sammanför mitt forskningsprojekt frågor som relaterar till främjandet av mental hälsa och ackulturation inom den offentliga sektorn med internationell familjerätt, speciellt med fokus på föräldraroller och praxis. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsdesign som inkluderar flera metoder. Jag har genomfört 44 semistrukturerade intervjuer med syriska nykomlingar och nio intervjuer med intressenter aktiva i arbetet för integration. Till forskningen hör också en jämförande juridisk analys som bygger på en genomgång av rättspraxis och lagstiftning i Syrien och Sverige inom områdena religionsfrihet och föräldraskap. En modell kallad Adaptation and Development after Persecution and Trauma (ADAPT, av D. Silove) användes för att analysera psykisk hälsa i detta sammanhang.
Bild: a4gpa via Flickr.
Religiositetens inflytande på föräldraskap
Mina primära resultat visar att religiositet, kultur och lag kan påverka ackulturationsprocessen på olika sätt: de kan utgöra såväl risker som skyddande faktorer i relation till den studerade gruppens mentala hälsa och föräldraskap. Helheten beror dock också på flera andra faktorer, såsom kön, utbildning, social status i Syrien och rättslig status i Sverige m.m.
Människans religiositet har ett övergripande inflytande på olika aspekter av livet, och min studie visar att det här, för mina informanter, definitivt inkluderar också föräldraskapet i Sverige. De här resultaten måste dock kontextualiseras och ställas i samband med andra faktorer som skapar villkoren för dem.
Dessutom har flera av projektets deltagare i Sverige utvecklat ett eget, anpassat sätt att förhandla mellan sin religiositet och sin nya föräldrastil, separat från den tidigare kollektiva stilen. Informanterna berättar ändå om flera utmaningar för att skapa existentiell mening i det nya livet i Sverige, t.ex. i relation till kön, sexualitet, familjerelaterade roller och identiteter i samband med deras föräldraskap. I Syrien formades dessa roller och identiteter till stor del av det religiösa inflytandet, oavsett deltagarnas personliga engagemang och religiositet, men i Sverige ifrågasätts och utmanas de medvetet.