Högtiden pesach, som också kallas för den judiska påsken, pågår i åtta dagar utanför Israel. De flesta år sammanfaller pesach inte med det kristna påskfirandet, men i år är långfredagen den 19 april, och den första sedermåltiden under pesach firas samma kväll. Påsktiden tar slut på annandag påsk den 22 april, medan pesach pågår till mörkrets inbrott på sabbaten den 27 april. De flesta judar också i Finland uppmärksammar pesach, skriver doktorand Mercédesz Czimbalmos vid Åbo Akademi.
Pesach firas till minne av judarnas uttåg ur Egypten. Vid slaget vid midnatt den femtonde i månaden nisan, enligt den hebreiska kalendern, dödades alla förstfödda i Egypten då G-d (inom judendomen visar man respekt genom att inte säga eller skriva ut Herrens namn) lät den sista av de tio plågorna gå ut över egypterna . G-d besparade Israels barn och deras hem fick stå kvar. Det hebreiska ordet pesach betyder “passera förbi”. Farao gav till slut vika och de sista slavarna jagades ut ur landet. Judarna flydde i sådan brådska att brödet de bakat till proviant för resan inte hann jäsa. Därför sägs det att pesach är högtiden som utgör grundberättelsen om det judiska folket.
För att minnas det osyrade (ojästa) brödet som judarna åt när de lämnade Egypten äter man inte chametz, med början mitt på dagen en dag före pesach och fram till slutet av högtiden. Chametz syftar på syrat spannmål, egentligen vilken som helst mat eller dryck som innehåller spår av vete, korn, råg, havre, spelt eller motsvarande som hunnit surdegsjäsa. De flesta judar har inte ens chametz hemma under pesach. Pesach är kanske den högtid de flesta judar uppmärksammar, också de som inte är särskilt observanta: om inte annat så äter man matza-bollar som omväxling. Till och med de minst observanta judarna känner till grunderna om vad pesach handlar om, även om de sammanfattar det hela som ”De försökte döda oss, vi överlevde, låt oss äta”.
Den judiska gemenskapen i Finland är jämförelsevis liten med färre än tvåtusen judar, men omfattar däremot en exceptionell mångfald. En stor del lever i interreligiösa förhållanden eller i förhållanden med en partner som har sina rötter utanför Finland. Medan majoriteten av barnen i Finland söndagen före påsk går från dörr till dörr för att ge påskris mot choklad, är de judiska barnen (eller i alla fall en del) ivriga inför den ankommande sedermåltiden med alla matza-godsaker som äts en gång om året. Däremot är de kanske inte lika ivriga att städa bort allt chametz ur huset.
Sederbord hos en finländsk judisk familj. Bildrättigheter: “Boundaries of Jewish Identities in Contemporary Finland”-projektet.
Pesachtraditionerna i den judiska gemenskapen i Finland är ganska lika som i vilka som helst andra askenasisk-judiska gemenskaper i världen. Mer traditionella eller observanta judar städar sina hem, säljer chametz som blir över och låser in tillbehör som inte är kosher under pesach. De avstår från att arbeta de två första dagarna under högtiden. Under sedernatten då man läser haggada (den liturgiska berättelsen om pesach som man läser under sedermåltiden), gömmer man också undan afikoman (en halva av ett matza-bröd som delas itu i början av måltiden) som barnen sedan får leta efter medan de andra äter den första högtidsmåltiden. Den som hittar afikoman får ett pris.
Upplevelsen av sedernatten är likadan världen över; det är ganska högljutt och långt utdraget, och det bjuds på traditionella rätter. Däremot kan sedermåltider se helt olika ut i hushållen. En del rätter utgår från traditionella recept, medan andra är mer innovativa i stil med jalapenosalsa (vilket jag haft turen att smaka på). Förstås finns det inte två judiska hushåll där recepten är helt lika – därför är det inte heller helt ovanligt att man debatterar om vilken matza-boll som är godast. Trots olika åsikter hör pesach till de större högtider som judar även i Finland uppmärksammar på ett eller annat sätt enligt egna kulinariska, religiösa och kulturella traditioner.
Översättning: Malin Fredriksson