Marknadsvärderingarnas inverkan på det religiösa fältet i Finland

I dagens samhälle sprids marknadsvärderingar och marknadskrafter också utanför den traditionella ekonomiska sfären. Den här utvecklingen kommer till uttryck också på det religiösa fältet i Finland, till exempel inom Evangelisk-lutherska kyrkans strategiska arbete, skriver Marcus Moberg, professor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi.

Spridningen av nyliberal politisk ekonomi sedan början av 1980-talet har resulterat i etablerandet av nya marknadsbetingade modeller för hur samhälleligt och kulturellt liv organiseras. Denna utveckling har resulterat i en mer allmän tilltagande marknadisering av allt fler samhälleliga sfärer. Termen marknadisering (eng. marketization) betecknar den process genom vilken marknadscentrerade värderingar och normer gradvis sprids, befästs och normaliseras inom samhälleliga institutionella sfärer som traditionellt förlagts utanför den ekonomiska sfären. Till dessa värderingar och normer hör bl.a. ”kostnadseffektivitet”, ”konkurrenskraft”, ”flexibilitet”, ”serviceinriktning”, ”kundorientering” och ett allt starkare fokus på ”strategiskt tänkande”.

Marknadisering har utgjort fokus för omfattande internationell samhällsvetenskaplig forskning och bl.a. undersökts i relation till utbildningsväsendet, offentliga ämbetsverk, social- och hälsovården samt diverse organisationer inom den tredje sektorn. En stor del av den tidigare forskningen på området har särskilt uppmärksammat hur den tilltagande marknadiseringen underbyggts av en gradvis etablering och normalisering av ekonomiskt och marknadsrelaterat språkbruk inom allt fler samhälleliga sfärer.

Foto: Unsplash

Under de gångna ca. två decennierna har marknadiseringen även haft en påtaglig inverkan på den religiösa sfären. Religiösa samfund har allt mer kommit att omforma sin självförståelse, framtoning, verksamhet och praxis i enlighet med nya marknadscentrerade värderingar och organisationsformer. I västvärlden kan denna utveckling framför allt observeras bland traditionella kristna samfund som bibehållit starka strukturella band till diverse övriga samhälleliga sektorer och aktörer (t.ex. stat, kommuner, offentliga och tredje sektorns organisationer). På grund av sin djupa förankring i bredare samhällsstrukturer har denna typ av samfund visat sig särskilt benägna att både aktivt och medvetet anpassa sitt språkbruk och sin officiella diskursiva praxis (dvs. hur de talar om sig själva såväl internt som utåt) till det marknadscentrerade språkbruk som redan etablerats och normaliserats inom de flesta övriga samhälleliga institutionella sfärer.

Hur syns marknadsvärderingarna på det religiösa fältet i Finland?

Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland utgör ett klart exempel på marknadiseringens inverkan på traditionella religiösa organisationer. Kyrkan har redan under en längre tid stått inför flertalet allvarliga, och numera allmänt välkända, utmaningar. Medlemsantalet fortsätter att sjunka, allt färre människor tillskriver sig kyrkans lära, deltagandet i kyrklig verksamhet är mycket lågt, den traditionella religiösa socialiseringen har försvagats märkbart, och så vidare. Som en följd av dessa utmaningar har kyrkans officiella diskurs alltmer kommit att reflektera ett samfund i kris. Kyrkans framhållande av behov för förnyelse och förändring har dock gått hand i hand med ett gradvist upptagande av ett marknadscentrerat språkbruk och ett allt starkare fokus på strategiskt tänkande.

I kyrkans ikraftvarande övergripande strategi En mötande kyrka – riktlinjer för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland fram till år 2020 (2015) konstateras det t.ex. att ”församlingens medlemmar upplever tron på Gud som en resurs” (s. 1) och att kyrkan”har högkvalitativ kontakt med alla våra medlemmar varje år” (s. 2). I rapporten En kyrka med ökade olikheter: Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland åren 2012–2015: En översikt över kyrkans arbete (2017) konstateras det bl.a. att den nya webbplattformen för församlingsrelaterad information, Klockaren, varit mycket populär ”trots att församlingarnas typiska kundkrets i regel inte alls består av föregångare inom användningen av digital teknik” (s. 56). I beskrivningen av beredningen av kyrkans nya övergripande strategi fram till 2026 konstateras det sedan vidare att den nya strategin är ämnad att uppmuntra till vad som benämns ”fenomenbaserat arbete”, eller ”på att känna igen fenomen som är grundläggande för kyrkans framtid och som överskrider förvaltnings- och branschgränser”. För att underlätta integrationen av nya strategiska initiativ har kyrkan även utvecklat omfattande och detaljerade riktlinjer för strategiskt tänkande på församlingsnivå. I inledningen till dokumentet Strategihandledning för församlingarna (2014) klargörs t.ex. hur riktlinjerna utformats på basen av ”olika handböcker för strategiskt ledarskap, undersökningar om strategiskt tänkande och metoder för framtidsforskning (s. 6)”. Avslutningsvis framhålls sedan även hur ”ett strategiinriktat tänkesätt kan skapas bara genom att man talar om strategin om och om igen (s. 24)”.

Evangelisk-lutherska kyrkans kampanj på Instagram inför församlingsvalet 2018.

Dessa utgör endast några exempel på de sätt på vilka kyrkans officiella diskurs alltmer kommit att präglas av marknadscentrerat och strategiskt språkbruk, och då särskilt av det språkbruk som förknippas med s.k. ny offentlig förvaltning (som förespråkar implementerandet av diverse handlingsmodeller från den privata sektorn inom den offentliga och tredje sektorn).

Praktiska konsekvenser och framtida forskning

Den utveckling som i korthet diskuterats ovan är anmärkningsvärd eftersom faktiska, konkreta förändringar i religiösa samfunds verksamhetsformer och praxis tenderar att föregås av förändringar i de sätt på vilka de talar om sig själva och sin verksamhet. Den typ av marknadscentrerat och strategiskt språkbruk som numera etablerats inom traditionella religiösa organisationer förespråkar sin egen omsättning i praktiken. Strategier är ämnade att tillämpas. Ett nytt framhållande av ”kundorientering” eller ökade satsningar på ”marknadsföring” föranleder nya arbetsformer. Ett centralt fokus för den framtida forskningen på området blir därmed att undersöka den inverkan som upptagandet av nya marknadscentrerade och strategiska diskurser haft bortom det rent diskursiva eller språkliga planet inom olika religiösa samfund och organisationer. På vilka konkreta sätt har denna typ av diskurser kommit att materialiseras i nya arbetsrutiner och organisations- och verksamhetsformer samt utageras i nya former av såväl intern som extern interaktion och kommunikation? Spridningen av denna typ av diskurser inom den traditionella religiösa sfären är redan relativt välkänd och dokumenterad. Dess inverkan inom övriga religiösa samfundskontexter utgör däremot ett tills vidare outforskat fält.