Mormonismen i Finland: ett forskningsfält med många möjligheter

Mormonismen är ett av de angloamerikanska samfunden som kom till Finland redan på 1800-talet. Trots mormonismens relativt långa historia i Finland finns det fortfarande många outforskade frågor, till exempel hur finländsk kultur kombineras med en amerikanskt präglad kyrka, och hur unga mormoner balanserar mellan tro och historia, skriver Kim Östman (FD, TkD) som forskar i mormonismen i Finland.

Mormonsamfundet – officiellt Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga – grundades år 1830 i den amerikanska delstaten New York av Joseph Smith (1805–1844). Han blev för sina efterföljare en ”profet” lik gammaltestamentliga Moses, en uppenbarare som vid sidan om Bibeln presenterade nya heliga texter, speciellt Mormons bok. Eftersom den traditionella kristendomen ansågs ha gått vilse, blev mormonernas himmelgivna uppdrag att predika det rena ”evangeliets återställelse” via Smith i de yttersta tiderna.

Ett mormonminnesmärke i Larsmo, där en hög kyrklig ledare i juli 1946
invigde Finland för predikandet av kyrkans budskap. Foto: Kim Östman

Till Finland kom mormonerna via Sverige, liksom baptisterna, metodisterna och flera andra angloamerikanska samfund. Omkring 25 mormonmissionärer arbetade i Finland mer eller mindre sporadiskt under åren 1875–1900, men de fick ihop endast ett åttiotal konvertiter på olika håll i landet, i praktiken alla svenskspråkiga. Någon egentlig organisation blev inte av, men en liten grupp i Larsmo lyckades växa och förmedla sin tro till nya generationer.

Seriösare missionsverksamhet påbörjades 1946 och präglades snabbt av det finska språket. Man grundade församlingar i de större städerna och började skaffa eller bygga egna kyrkobyggnader. Till en början leddes verksamheten och de lokala församlingarna av en amerikansk missionspresident och mestadels amerikanska missionärer. Då de nya konvertiterna socialiserades i sin nya tro gavs de ökat ansvar för att ordna verksamheten, dock så att man alltid i sista hand skulle följa instruktioner från Salt Lake City i USA.

Kyrkan i modern tid

Numera har Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 31 församlingar i Finland, mestadels i landets södra delar. Verksamheten leds av finländare (lekmän utan teologisk utbildning) och är finskspråkig, men den har fortfarande en finlandssvensk prägel i Jakobstad. Man ordnar gudstjänster och andra möten på söndagar samt verksamhet under veckan till exempel för församlingarnas ungdomar. För ungdomar och unga vuxna – som uppmanas gifta sig inom samfundet – ordnas ibland även större evenemang runtom i landet.

Enligt den färskaste statistiken hade kyrkan  4 888 (enligt kyrkan) eller 3 269 (enligt Statistikcentralen) medlemmar i Finland i början av år 2020, och grafen nedan visar att det inte skett några större förändringar på länge. För en ”aktiv” medlem genomsyrar tron livet: man försöker vara en god medmänniska, går i kyrkan på söndagar, betalar tionde, avstår från kaffe, te, tobak och alkohol, och besöker regelbundet templet i Esbo för att delta i heliga förrättningar. Men månggiftet utövas inte längre, är man ofta snabb att påminna!

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heligas medlemsantal under åren 1947–2019. Grafer: Kim Östman.

Drygt 2 000 finska mormoner går i kyrkan regelbundet. Medlemmarna bär dock inga yttre kännetecken, och därför syns mormonismen på gatan och i medier ofta via de unga och oftast amerikanska missionärerna. De har också inspirerat till exempel teleoperatören Elisas reklamkampanjer med ”hintasaarnaajat”. Dessa knappa 100 unga män och kvinnor i tjugoårsåldern missionerar på heltid i 18 eller 24 månader, som en religiös plikt för männen och en frivillig uppgift för kvinnorna.

Templet i Esbo höll öppet hus hösten 2006. Foto: Kim Östman.

Några konkreta forskningsidéer

Mormonerna i Finland är genomsnittliga finländare, även om ingen forskat kring just det. Faktiskt är det en hel del man inte vet så exakt, och på det viset liknar mormonerna de andra angloamerikanska samfunden som kom till Finland redan på 1800-talet. En del tidigare forskning finns: boken Mormonit: Historia, oppi ja elämä listar till exempel ett trettiotal finländska avhandlingar sedan 1965, bland annat inom historia, teologi och sociologi, och drygt tio av dem handlar om Finland.

Det finns således många möjligheter att forska kring mormonerna, också kring ämnen som kopplar till allmännare frågeställningar. Här är några konkreta idéer för till exempel pro gradu-skribenter:

  1. Hur kombineras finländsk kultur med en amerikanskt präglad kyrka? Å ena sidan hålls gudstjänsterna på finska, medlemmarna är finländare, och till och med missionspresidenten är just nu en finländare. Å andra sidan består kyrkans högsta ledning mestadels av vita amerikanska män, det kyrkliga materialet kommer från USA, och den lokala autonomin är begränsad.
  2. Vilken betydelse har ”tempelresorna” haft för finländska mormoner? Innan templet i Esbo invigdes åkte man från Finland i stora grupper med buss, båt och tåg till templen i Schweiz (ca 1960–1985) och Sverige (1985–2006). Dessa vallfärder skapade kontakter för mormoner runtom i Finland och stärkte deras övertygelse; man tittar fortfarande tillbaka på dem med värme, till exempel på Facebook. Det finns en massa viktiga erfarenheter – både andligt seriösa och världsligt roliga – att samla och analysera.
  3. Hur hanterar den yngre generationen spänningar mellan historia och tro? Vetenskaplig forskning kring mormonismens historia – särskilt Joseph Smiths tid – har medfört potentiellt trosrubbande motsättningar mellan kyrklig tradition och seriös historieskrivning. Internet gör kontrasterna ännu tydligare. Detta är ett modernt tema som även möjliggör spännande jämförelser mellan nationer och samfund: fenomenet påminner nämligen om den traditionella kristendomens möte med historisk-kritisk bibelforskning.

Mormonismens grundare Joseph Smith sade år 1829 att ”fältet hade vitnat” för utåtriktat missionsarbete. Kanske vi forskare kan vända på tanken? Det världsomfattande mormonfältet själv har nu på 2020-talet vitnat för en god forskningsskörd, också i Finland.

 

Kim Östmans doktorsavhandling (2010): The introduction of Mormonism to Finnish society, 1840-1900. Åbo: Åbo Akademi University Press.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google photo

Olet kommentoimassa Google -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s